Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under världskriget och kristiden. Av Rütger Essén - Vårt ekonomiska läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta framför allt på grund av kommissionsväsendets ofta partipolitiskt
motiverade utsvävningar och starka hänsynstagande till populära fördomar.
Inflationen är den form, i vilken den offentliga finanspolitiken starkast
påverkar de så att säga vardagsekonomiska förhållandena, genom dem de
allmänt samhälleliga och genom dessa även det kulturella och andliga läget
i ett land. Denna utveckling, vars typiska förlopp numera är känt av alla,
var då för flertalet något fullständigt okänt och även för de mera
insiktsfulla en mera teoretisk än praktisk fara. Erfarenheterna från de av
inflationen under åren närmast efter kriget i stor utsträckning socialt ödelagda
länderna i Mellaneuropa och annorstädes — framför allt från den tyska
inflationen — skulle senare komma att ge denna insikt vidsträckt spridning.
Hos oss stannade inflationen på det hela taget vid en ansats. Men även den
svenska allmänheten fick under inflationsåren någon inblick i vilka
möjligheter som här öppnade sig. Den stadigt nedgående köpkraften hos
fixerade ränte- och löneinkomster, och den därmed följande varaktigt
pessimistiska stämningen hos medelklasslagren — icke minst de särskilt
kulturbärande — satte en tydlig stämpel på tiden.
Beträffande den prisstegring, som medföljde varubristen och inflationen,
kan det i detta sammanhang vara nog att erinra därom att vid en beräknad
nivå för levnadskostnaderna av 100 år 1914 beräknades dessa för år 1917
uppgå till 162, för år 1918 till 225, för år 1919 till 261 och för år 1920, då
kulmen nåddes, till 269. Därefter sjönko de gradvis till 195 för år 1922, till
174 för år 1924 och till 165 för år 1930.
Kompensation för denna levnadskostnadsstegring genom motsvarande
inkomstökning vanns, vad industriarbetareklassen beträffar, först under
åren 1920 till 1922. Löntagarna i allmän och enskild tjänst nådde däremot
endast i de lägsta graderna upp till dylik inkomstökning. Härtill kommer
att den stora skattestegringen betydligt hårdare drabbade medelklassen än
arbetareklassen. Resultatet, socialt sett, av krigs- och kristidens
finansiering blev sålunda en varaktig nivåförskjutning i inkomsthänseende till
nackdel framför allt för de samhällsgrupper, som pläga sammanfattas under
benämningen »den bildade medelklassen». När sedan under 1920- och
1930-talen på grund av ovan berörda allmänna ekonomiska förhållanden
levnadsstandarden i landet steg till en tidigare aldrig uppnådd nivå, kom dock
även medelklassen att profitera härav, varför man vid en jämförelse mellan
1930-talet och seklets första årtionde väl knappast kan tala om någon
absolut sänkning av dessa samhällsgruppers levnadsstandard. Den relativa sänk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
