Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under världskriget och kristiden. Av Rütger Essén - Den inrikespolitiska situationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en viss roll. Den grupp, som,
huvudsakligen i syfte att åstadkomma
Finlands frigörande från Ryssland,
önskade svenskt krigsdeltagande emot nämnda
makt, de s. k. aktivisterna, ägde
däremot aldrig något större politiskt
inflytande.
Under dessa omständigheter befriades
den svenska allmänheten snart från den
känsla av oro för indragande i kriget,
som gjort sig gällande vid krigsutbrottet
och under tiden närmast därefter. En i
sak ganska oberättigad relativ säkerhets-
... känsla satte i stället sin prägel på den
Krigets barn. — »Vårt dagliga brod-
kort giv oss i dag!...» Teckning av svenska uppfattningen. Måhända bidrog
Albert Engström 1917. detta till att den svenska opinionens re-
aktion inför den allmänna krigsutvecklingen blev så pass ohämmad som
fallet var. I detta hänseende framträdde nämligen icke något särskilt
neutralitetspräglat sinnelag. Svenska folket tog i stället mycket ogenerat
parti för och emot de krigförande. Allt efter som kriget fortskred, kom
detta partitagande dessutom att mer och mer sammanfalla med de inhemska
partipolitiska motsättningarna, något som för övrigt icke bidrog att göra
dessa mindre hätska, snarare tvärtom. Som regel sammanföll sympati för
Tyskland och centralmakterna med högeråskådningen, under det
västmakterna av vänsterpartierna betraktades som den demokratiska
samhällsordningens företrädare och på denna grund ansågos böra åtnjuta de
framstegs-vänliga riktningarnas och de breda lagrens förtroende. Vaga politiska
stämningar av denna art spelade för den svenska opinionsbildningen under
PLANSCHEN VID DENNA SIDA. 1916 drs skörd slog fel i större delen av vårt land och
importen stramades dt — det var ett par av orsakerna till den livsmedelsbrist, som ledde
till upprättandet av F. H. K., folkhushdllningskommissionen, och kortregleringen. Från
och med november 1916 till 1919 voro tusentals personer sysselsatta med att dela ut,
kontrollera, bokföra och klippa kuponger, byråer växte som svampar ur jorden och tröstlösa
köer ringlade sig utefter trottoarerna vid brödbutiker och viktualieaffårer. Av brödkort
fanns det inte mindre än nio olika typer; därtill kom ett tiotal typer s. k. pdbrödskort.
En mängd livsmedel och andra förnödenheter, exempelvis ved, voro föremål för dylik
reglering, som dock inte nådde sitt syfte, en rättvis fördelning av livets nödtorft. —
Socker-, bröd-, potatis- och grynkort 1917—1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
