Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nutida pressen. Av Gunnar Bjurman - Tidningarnas psyke och fysionomi förändras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kompakt; det var ont om ljusrum, och för en modern läsare se dessa gamla
blad till det yttre vanligen rätt tråkiga ut. Rubrikväsendet låg i sin linda.
Endast enspaltiga rubriker användes, och länge räckte det med bara en
enda rubrik för varje nyhet, ja ofta räckte en rubrik för flera nyheter på
en gång. Under rubriken »Telegram» sammanförde ännu mot 1800-talets
slut även större tidningar ej sällan, utan underrubriker, ett flertal telegram,
som inbördes ej hade något med varandra att skaffa. Om man jämför de
svenska tidningarna under 1800-talets båda sista decennier med de
svenskamerikanska från samma tid, finner man, att de sistnämnda i typografiskt
avseende och i fråga om materialets utredigering ofta äro överlägsna. De
voro smakfullare, ej så kompakt uppställda och voro i rubrikavseende
vaket redigerade. De hade lärt sig konsten av de amerikanska tidningarna,
som redan på 1870-talet kunde briljera med över dussinet rubriker till en
uppseendeväckande nyhet. I slutet av 1880-talet hade den nedan nämnde
Isidor Kjellberg börjat till åtskilliga nyheter använda ett flertal
underrubriker, men han bildade ej skola. Det var först inpå det nya århundradet
som hos oss systemet med ett flertal underrubriker utbildades. Tidningarnas
växande format, som gjorde dem alltmera svåröverskådliga, bidrog då att
göra en rationell rubricering till en nödvändighet.
Illustrationerna höllo sent sitt intåg i den svenska dagspressen. På
1850-talet kunde man någon gång påträffa en illustration i texten; den utgjordes
då av ett träsnitt. Redan dessförinnan hade amerikanska tidningar börjat
införa illustrationer till annonserna, träsnitt eller metallavgjutningar. Av
en del amerikanska maskinfirmor beordrades annonser även i svenska
tidningar, och en träsnittsstock eller en avgjutning bifogades då. Detta
förfarande började på 1870-talet, och svenska annonsörer i olika branscher
följde exemplet. Omkring sekelskiftet började bilder rätt allmänt användas
i våra textspalter. Det var s. k. fototypier (klichéer gjorda efter enkla
streckteckningar i svart och vitt). De större tidningarna engagerade tecknare,
vilka illustrerade reportagen med bilder, som kunde reproduceras på detta
sätt. Mot slutet av 1900-talets första decennium finner man fototypierna
alltmera ersatta med autotypier; dessa göras efter fotografier och ge
fotografisk verklighetstrohet. Snart användes den autotypiska metoden i våra
tidningar i en utsträckning, som överträffade förhållandena i utlandet, när
rena bildtidningar frånses. För att »göra sig» måste autotypierna ofta
utföras tvåspaltiga. När man då satte rubrik över bilden, blev helt naturligt
även rubriken tvåspaltig, och på så sätt började den flerspaltiga rubrik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
