Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nutida pressen. Av Gunnar Bjurman - Från världskriget till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träffat. Småningom har, i stort sett, en moderation i detta avseende ägt
rum, och många landsortstidningar ha över huvud ej visat sensationsbegär.
I det stora hela både höllo och ökade tidningarna sina upplagor — bland
undantagen märktes »Stockholms Dagblad» — och annonserna tillväxte.
I samma mån som de stora formaten blevo allt större allt eftersom
papperspriset sjönk, ökades redaktionsmedarbetarnas antal — hland annat
anställdes nu många kvinnliga medarbetare — och allt flera »avdelningar»
tillkommo eller utvidgades, vilket i mycket kom den tidigare enhetligheten
i redigering och hållning att gå förlorad. Illustrationerna blevo allt
talrikare och ökades efter hand med skämtserier, levererade av amerikanska
filialofficiner, vilka funnit att samma stoff av detta slag går lika bra i
Stockholm och Grönköping som i Chicago och Shanghaj.
Nu anskaffades nya maskiner i stället för de som förslitits under kriget,
och åtskilliga tidningar lade sig till med pressar, som kunde trycka i mer
än en färg. I stor utsträckning byggdes nya tidsenliga officiner, ofta
försedda med egna klichéanstalter. Allt detta krävde betydande, för de stora
tidningarna ofantliga kapital. Praktiskt taget alla tidningar, som varit i
enskild ägo, måste ombildas till bolagsföretag, och tidningsväsendet
förvandlades alltmera till industri och storindustri. Men en svår seglats fick
pressen göra mellan krisförhållandenas skär: papper och löner tärde hårt
på inkomsterna, postbefordringsavgifter, telefon- och telegramkostnader
stegrades, och för landsortspressen dröjde det mångenstädes länge innan
situationen ljusnade.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Vägen frän eldsvådan och bilolyckan, bröllopet,
bombraiden eller världsrekordet till meddelandet på tidningsredaktionen kan —- telegraf och
teleprinter, ilsamtal och flygmaskiner till trots — ibland vara både lång och besvärlig.
Men också på vägen mellan den fårdigredigerade nyheten och det färdiga tidningsnumret
i läsarens hand är det mänga stadier. Maskinsättaren får först hand om manuskriptet;
satsen avdrages och korrekturläses, korrekturet gär till maskinsättaren för omsättning av
de felaktiga raderna, som vid den därpå följande korrigeringen utbytas mot de nysatta;
satsen färdiggöres och sidorna med klichéer och rubriker brytas om; den färdigkorrigerade
sidan går till prägling i en särskild maskin; från »matrisem, som därvid erhålles,
fram-ställes i gjutverket (»stereotyperas») den halvcylindriska tryckplåten, vilken senare insättes
på tryckcylindrarna i den med ändlösa pappersrullar laddade rotationspressen — och
tryckningen kan börja, sd fort tryckplätarna till tidningens samtliga sidor färdigställts och
satts in. Allt detta måste ske på några få limmar — och når upplagan är färdigtryckt,
falsad och klistrad (eventuellt även förseglad) skall den distribueras: en ny
organisationsapparat tar vid, där den förra slutar, och även den skall fungera med maximum av
effektivitet på minimum av tid. -— Fotografierna visa tvä arbetsmoment på en modern
tid-ningsofficin: till vänster gjutningen av tryckplåten, till höger insättningen av denna i
rotationspressen, »pressläggningen». Foton »Sydsvenska Dagbladet» och »Arbetet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
