Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska jordbrukets uppsving. Av Ernst Höijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ligger tio dr och ett oändligt antal härda tag och svettiga dagsverken mellan dessa
bägge fotografier av ett stycke av en smdländsk nyodlares livsgärning. Pä detta
decennium har ton efter ton av sten brutits ur den magra jorden, släpats bort och staplats upp
till stengärdesgdrdar och stenkummel eller krossats till makadam och stenriket blivit
bördig dker. — Foton 1926 (överst) och 1936, från Höslänga by i Ljungby socken i
Småland, av P. G. Vejde.
som hindrade växtligheten, och med frost eller regn, som förstörde den,
och mot sådant stod forna tiders jordbruk ingalunda rustat. Därför ha
också missväxt och hungersnöd spelat en stor och ödesdiger roll i vår
äldre historia.
De sista svåra oåren av detta slag i vårt land voro de båda åren 1867
och 1868, och när man läser skildringar från dessa år, får man ett starkt
intryck av, huru ringa motståndskraft jordbruket då för tiden hade mot
dylika naturkatastrofer. Redan det ovanligt regniga året 1866 var
ogynnsamt för jordbruket, och när så därpå följde det oerhört kalla 1867 och
det tropiskt heta 1868, blev nöden bland jordbruksbefolkningen stor. År
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
