Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska jordbrukets uppsving. Av Ernst Höijer - Sädesbrukets mekanisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu längre dröjde det, innan lien mera allmänt ersattes av slätter- och
skördemaskiner, men sedermera ha dessa maskiner i stället nått en så
mycket större fulländning (se uppsats i band 9 av Sigfrid Svensson). Ur den
enkla skördemaskinen ha utvecklats s. k. självavläggare och
självbindare och slutligen den s. k. skördetröskan, som på en gång skär säden och
tröskar den ute på fältet. Skördetröskan, som för att kunna fullt utnyttjas
fordrar stora arealer, har dock icke, åtminstone hittills, funnit någon större
användning i vårt land. Men även i övrigt ha metoderna för tröskning
utvecklats ofantligt i arbetsbesparande riktning. Redan slagornas utbytande
mot de enkla, hemmagjorda tröskverken, som drevos av hästar eller oxar,
innebar ett stort framsteg. Sedan kommo i slutet av 1800-talet de
dubbel-rensande stiftverken, som utförde tröskning på lika många dagar, som
slagmetoden tagit veckor. Men även dessa tröskverk krävde mycken arbetskraft.
Då tröskningen skulle ske, uppbådades icke endast allt gårdens eget folk
utan också åtskillig extra arbetskraft, och arbetet gick i forcerat tempo med
en strängt genomförd arbetsfördelning. Husbonden eller fördrängen
»matade» tröskverket, några småpojkar körde dragama i »vandringen», pigorna
langade fram kärvarna från sädesgolvet, och de starkaste karlarna buro säd
och halm till loge och stack.
Nu har tröskningen ofantligt förenklats. När bonden skall tröska, lejer
han ett modernt tröskverk, som mest drives med elektrisk kraft och som
utför det allra mesta av arbetet rent maskinellt. T. o. m. halmen och
agnarna blåsas i grova rör till sina förvaringsplatser. Och tröskningen,
som förut var det kanske mest arbetskrävande arbetet på gården, utföres
nu av några få personer.
Nu sår man icke längre säden för hand utan med radsåningsmaskin,
dragen av hästar eller, två eller tre i bredd, av en traktor. Mjölkningen
sker vid många stora och medelstora gårdar med maskin, och för
spridning av både stallgödsel och konstgödning finnas särskilda maskinella
anordningar.
En god illustration till den ökade arbetstakten inom jordbruket är den
förändring, som dess dragkraft så småningom undergått. På 1870-talet
användes ungefär lika många oxar som hästar i jordbruket, men oxarna med
sin långsamma takt passade icke för den nya tiden, och numera ha oxarna
mestadels försvunnit som dragare. Men även hästarna ha under 1920- och
1930-talen fått svåra konkurrenter i traktorer samt last- och personbilar,
som i allt större utsträckning användas vid både herrgårdar och bond-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
