Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska jordbrukets uppsving. Av Ernst Höijer - Från Skånes slättbygd till Lapplands odlingsgräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bondfolk — väl mor och dotter. — »På hemväg; motiv frän Roslagen», oljemålning
omkring 1930 av Karl Örbo. Privat ägo.
fär tio tunnland åker. På en gård av denna storlek i, låt och säga,
Västerbottens kustland besår man varje år endast högst två tunnland med säd
till mogen skörd. Vete och råg förekomma endast sällan, och det är
huvudsakligen korn som odlas, därför att det mognar tidigare än de övriga
sädesslagen. Ännu i dag användes korn i så gott som hela Norrland som
brödsäd. Så odlar man på en liten åkerlapp så mycket potatis, som behövs
till husbehov. De övriga åtta tunnlanden få ligga i vall, som det kan dröja
fem år och mera, innan den plöjes upp. Det är typen för ett starkt
exten-sivt jordbruk, som drives med små omkostnader men som också lämnar
mycket små kontanta inkomster. Produktionen är inriktad på att få den
rikliga fodertillgången från vallar och naturliga ängar förädlad till
ani-maliska produkter genom den relativt stora kreatursstocken. Jordbrukaren
på den nu omtalade gården har väl 3—4, kanske 5 kor, och det är från
dem den allra största delen av jordbruksdriftens inkomster komma. Men
på detta kan naturligtvis en jordbrukare icke helt försörja sig och sin familj,
huru starkt än anspråken på livets nödtorft äro nedpressade. Den norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
