Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsvård och träförädling. Av Thorsten Streyffert - Den moderna träförädlingsindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyngdpunkten av vår
massaindustri, såväl i fråga
om kvantitet som ännu
mer i fråga om värde av
den tillverkade produkten.
Denna är i själva
verket av två, skarpt skilda
slag, sulfitmassa och
sulfatmassa. Den förra
tillverkas i likhet med den
mekaniska massan ute-
Sliperiet vid en mekanisk trämassefabrik (Haga trämasse- , . , .
. slutande av gran, medan
fabrik, tillhörig Billeruds a.-b., Saffle). °
till den senare även tall
kan användas. Ja, i själva verket är det just för att kunna utnyttja även den
hartsrikare tallen som råvara för massatillverkning, som sulfatprocessen med
sin kraftigare verkande kolsyra (vari ingår bl. a. glaubersalt eller
natriumsulfat, varav namnet) har uppstått. Härmed följer emellertid även den
olägenheten, att den erhållna massan blir av brun färg, vilket inskränker dess
användningsområde. Å andra sidan har man just av denna massa lyckats få fram
ett starkare papper än av sulfitmassan, det s. k. kraftpapperet, vilket
särskilt väl lämpar sig som omslagspapper och som, i förbigående sagt, just
»uppfanns» i vårt land, närmare bestämt vid Munksjö massa- och
pappers-fabrik på 1880-talet. Den svenska sulfatmasseindustriens tyngdpunkt
ligger just på tillverkningen av kraftmassa för detta ändamål, men därjämte
även på den tillverkning av s. k. containerpapp (wellpapp etc.), som på
senare tid vunnit en snabbt ökande användning som emballagematerial.
Under senare åren har man funnit en relativt billig blekningsmetod för
kraftmassan, vilken gjort det möjligt att tillverka ett vitt papper av
betydande styrka, vilket fått en snabbt stigande efterfrågan, särskilt för
omslagspapper och påsar för livsmedelsdistributionen.
Den första oansenliga sulfatfabriken anlades hos oss år 1871 vid Delary
i Småland. Samma år utexperimenterade den svenske ingenjören C. D.
Ekman sulfitmetoden vid Bergvik i Hälsingland. Vid sekelskiftet hade den
sammanlagda tillverkningen av sulfitmassa och sulfatmassa nått c:a 250,000
ton (torrvikt), år 1913 860,000 ton och år 1937, då dess hittillsvarande
kulmen nåddes, 2,790,000 ton. Därav utgjorde sulfitmassa 1,636,000 ton och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
