Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsvård och träförädling. Av Thorsten Streyffert - Skogsvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan även övriga avverkningars planläggande, så att nu huvudparten av
alla avverkningar på bondskogarna föregås av utsyning genom
skogsvårds-styrelsernas försorg och på fullt frivillig väg. Härmed har skogsvården på
allvar blivit en faktor i vår skogshushållning, som säkerställer dess framtid.
Även den ljusa bild, som nu liar tecknats av vår skogsvårds utveckling
under senare tid, har emellertid lämnat rum för allvarliga farhågor. Dessa
ha närmast gällt frågan, huruvida de ständigt stigande kraven på våra
skogar i längden skulle kunna tillgodoses. Här komma vi egentligen in
på ett skogshushållningsspörsmål. Även med den bästa vård av skogen kan
man nämligen driva anspråken på densamma för högt, om nämligen
avverkningarna i längden ej uppvägas av tillväxten. Man måste därför även
hushålla med skogen. Den gamla idén, att avverkningarna från skogen
på något sätt måste hållas inom vissa gränser, gjorde sig här ånyo
gällande ehuru i modern gestalt. Man ifrågasatte ej längre någon reglering av
förädlingsindustrien eller avverkningarna i stil med de forna restriktionerna.
Vad man eftersträvade var i första rummet visshet om det faktiska läget.
Detta utlöste i sinom tid den högeligen intressanta och i vårt land först
utförda undersökningen angående rikets samtliga skogar, vilken vi känna
under benämningen »riksskogstaxeringen».
Det är ej tillfälle att här redogöra för den utomordentliga fond av
kunskap om våra skogars tillstånd och avkastningsförmåga, som genom den
under åren 1923—29 företagna riksskogstaxeringen för första gången
erhölls. Men härigenom fick man klarhet i den mycket omdebatterade frågan
om tillväxtens storlek, och kunde även fastslå, hurusom denna i
verkligheten var större, än man vågat räkna med. Härigenom avlägsnades
farhågorna, åtminstone tillfälligt. Att vi ej ha någon avsevärd »marginal» att
dra på, är emellertid även tydligt, om man jämför de senaste årens
avverkningar för våra skogsindustrier med den avkastning, som kan ställas
till deras disposition på längre sikt. Det har redan i det föregående
omnämnts, att dessa båda storheter nu väga praktiskt taget jämnt. Vad vi
nu närmast vänta är emellertid att skogsindustrien med dessa fakta i sin
ägo skall rätta sin investeringsverksamhet därefter och i eget intresse ej
bygga ut anläggningarna utöver den ram, som motsvarar den beräknade
avkastningen. Med hänsyn till de dyra investeringar, som särskilt
massaindustrien representerar, torde denna förväntan vara välgrundad.
Å andra sidan utesluter ej detta jämviktsläge för landet i dess helhet, att
rubbningar kunna föreligga eller inträda för vissa landsdelar. Redan har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
