Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenkraft och elektricitet. Av Torvald Malmström - De första svenska belysningsanläggningarna. Den svenska elektroindustriens pionjärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riel. Att så inte blev
fallet, berodde snarast även
det på en tillfällighet. I
samarbete med Fredholm
hade ett konsortium
bildats i Örebro för att till
Hindersmässan 1882 göra
en provbelysning av
teatern i avsikt att sprida
kännedom om det
elektriska ljuset bland de
församlade bergs- och
industrimännen. Här träffade
Fredholm samman med
Göran Wenströms broder
Jonas, som tidigare
experimenterat med och
förbättrat åtskilligt från
mjölkskummare till
navigationsinstrument. Särskilt
intresserade han sig för
olika elektriska frågor och
hade länge försökt göra en
bättre dynamomaskin. På
utställningen i Paris 1881
fick han en överblick över
dåtida konstruktioner av
elektriska maskiner, och
här fick han den
avgörande impulsen till sin
egen konstruktion. När
han träffade Fredholm,
hade han just fått det
första exemplaret färdigt,
»Wenströms gryta».
Moderna turbintyper: Peltonturbinen (överst t. v.),
ovanlig i Sverige, fordrar ultrahöga fallhöjder; Francis- (t. h.)
och Kaplanturbinen (nederst) konkurrera vid fallhöjder
upp till 30 m., den förra är tämligen ensamrädande vid
fallhöjderna 30—300 m. I mitten en jättelik modern
propellerturbin.
Ett prov visade, att Wenströms maskin var överlägsen de utländska,
och då beslöt Fredholm att exploatera Wenströms uppfinning. Ett bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
