Svenska folket genom tiderna / 11. Det nya århundradet / 236 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskar som uppfinnare. Av Karl Modin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under Ludvig XIV:s tid åtskilliga
svenska järnexperter, och när
Polhem anlagt sitt vittberömda
manufakturverk vid Stjärnsund,
installerade han där maskiner av egen
konstruktion, till vilka ingen
motsvarighet fanns i andra länder.

För den tekniska undervisning, om vilken Christopher Polhem inlade så stora förtjänster och som han bl. a. själv meddelade på Stjärnsund åt elever sådana som Emanuel Swedenborg, Carl Johan Cronstedt och Augustin Ehrensvärd, konstruerade han sitt s. k. »mechaniske alphabet»; en serie apparater, som avsågo att illustrera alla på den tiden bekanta överföringar av en art rörelse till en annan, »unga mechanicis till en märklig hjelpreda, då de äro rådvilla om den kraften eller rörelsen, som lämpligast kan appliceras till deras mechaniska inventioner». Det »laboratorium mechanicum», som Polhem 1697 grundat (jfr bd 6 av detta verk), kom ej att få den betydelse, man hoppats; ett par år efter starten var laboratoriet inte stort mer än en mekanisk verkstad för tillverkning av allehanda mekaniska modeller. Många av dessa, 1756 hopförda till »Kongliga Modellkammaren» under Vetenskapsakademiens vård, äro ännu bevarade. I Tekniska museets rika samlingar utgöra de nu en serie märkliga minnen från den svenska teknikens första storhetstid. — Ur Polhems mekaniska alfabet. Tekniska museet, Stockholm.

Det är ingen slump, som gjort att
svenskarna ha så stor fallenhet för
tekniska ting. Sveriges geologiska
struktur, landets belägenhet och
klimat ha gjort, att dess befolkning
inte haft det lätt, den har inte fått
någonting för intet, utan har
tvingats att pressa fram varje
livsförnödenhet ur en motspänstig jord.
Sådant uppmuntrar till strävan att
med mekaniska hjälpmedel
underlätta arbetet, på samma gång som
det sporrar uppfinningsrikedomen
till ansträngningar att komma
hemligheter på spåren. Den gamla
satsen, att nöden är uppfinningarnas
moder, inrymmer en sanning, som
inte är så påtaglig, om vi tillämpa
den på våra dagars rika
uppfinningsflora, men den är obetingat giltig,
om vi gå långt tillbaka i tiden. Så
gott som alla viktiga uppfinningar i
äldre tid framtvingades många
gånger av rent bokstavlig nöd, under det
att »behovet» är den vanligaste
drivkraften i våra dagar. Ett behov kan
ju föreligga utan att vara förknippat
med begreppet nöd.

Det är klart, att våra grannar i
Norge och Finland haft samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>