Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskar som uppfinnare. Av Karl Modin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man — om uttrycket tillätes — »finkammar» ett visst tekniskt område.
De nya rön, som där göras och som i vissa fall leda till nykonstruktioner,
ha framkommit genom fleras samfällda ansträngningar, och det är svårt,
för att inte säga omöjligt, att utpeka en viss man som fader till nyheten.
Det var lättare förr att peka på en viss uppfinnare, då tekniken var ett
mera jungfruligt fält. Många av våra stormän på uppfinnandets område
inrymmas under rubriken »slumpuppfinnare», en benämning, som på intet
sätt minskar värdet av vare sig deras personliga arbete och begåvning eller
deras insats i den tekniska utvecklingen — benämningen anger blott, att
tillvägagångssättet vid uppfinningens tillblivelse är väsentligt olikt det som
tillämpas i forskningslaboratoriet.
Om sålunda också en väsentlig del av nyskapandet på det tekniska
området numera sker i forskningslaboratorier och experimentverkstäder, så är
därmed inte sagt, att de individuella uppfinnarna äro överflödiga i våra
dagar. Tvärtom, de representera en stor tillgång för sin nation, och vad
vårt land beträffar, så är det just sådana uppfinnare, som skapat våra
specialitets- eller, som man också kallar dem, intelligensindustrier och
därmed också en viktig del av vår exportindustri.
Från teknisk synpunkt sett kunna vi räkna ett nytt tidevarv från
1800-talets första decennier, d. v. s. från den tidpunkt, då ångmaskinen mera
allmänt började tas i bruk här hemma. Tiden från 1600-talets mitt och
fram till »ångperioden» är alltså ett slags teknisk medeltid, vilken i likhet
med den kulturhistoriska kan liknas vid en mörk natt med några få klart
lysande stjärnor. Till dessa höra då sådana män som Olof Rudbeck d. ä.,
»den svenska teknikens skapare», Christopher Polhem, »den svenska
mekanikens fader, Anders Celsius, Carl Wilhelm Schéele m. fl. Det är
emellertid först med vad vi kalla industrialismens genombrott här hemma ett
stycke fram på 1800-talet, som uppfinnargalleriet börjar bli rikhaltigare
— helt naturligt f. ö., eftersom ju då företagsamheten började blomstra,
samtidigt som maskinerna mera allmänt blevo erkända som nödvändiga
ersättare för den mänskliga muskelkraften.
Tack vare de kommersiella framstegen och våra uppfinnares insatser
blev vår industri mot 1800-talets slut så differentierad, att man från den
tiden kan indela den i tre huvudgrupper: den naturliga exportindustrien,
d. v. s. den som exploaterar våra naturtillgångar, virket och malmen;
hemmaindustrien, till vilken räknas textil- och skoindustrierna m. fl., samt den
nyssnämnda specialitets- eller intelligensindustrien. Inom alla tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
