Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskar som uppfinnare. Av Karl Modin - Sulfitcellulosan — en svensk uppfinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omspännande fantasi samt sist och inte minst karakteristiskt, med en brist
på ekonomiskt sinne, som gjorde att han slutade sina dagar ännu fattigare,
än när han började sin uppfinnarbana, trots att han under en lång period
var en rik man. Han var svensk även i det avseendet, att han hade svårt
att bli erkänd efter förtjänst här hemma — utlandet uppskattade honom
mera. Ett gott bevis för hans ovilja mot att synas ha vi i det förhållandet,
att man inte förrän i början av 1930-talet lyckats samla ihop data till en
summarisk levnadsbeskrivning över honom, alltså ungefär sextio år efter
det han uppfunnit sulfitmetoden och därigenom föranlett anläggandet av
världens första sulfitmassefabrik, i Bergvik, Hälsingland (bild se sid. 181).
Ekmans sätt att arbeta är betecknande för en viss grupp uppfinnare.
Hans studier vid Teknologiska institutet under 1860-talet ägnades
huvudsakligen kemi och mineralogi — de rena övningsämnena som t. ex.
maskinritning och bearbetning av trä och metaller brydde han sig så litet om,
att han inte ens tycks ha deltagit i undervisningen. Denna lucka i
utbildningen visade sig längre fram vara
besvärlig, åtminstone för hans
medhjälpare, som fingo försöka göra
konstruktionsritningar efter hans
anteckningar, vilkas tolkning f. ö.
ingalunda var så lätt på grund av
hans mycket svårlästa stil. »När
härtill kom», säger hans
levnadstecknare, intendent T. Althin, »att
han ogärna såg att någon frågade
honom om saker och ting, kan man
förstå de svårigheter, som hans
ritare ofta hade».
 |
| Skall en uppfinnare värdesättas efter den nationalekonomiska betydelse, hans verk fått för framtiden, måste C. D. Ekman nämnas i första rummet bland svenska uppfinnare. Även genom genialiteten i sin uppfinnargärning försvarar sulfitmetodens skapare denna rangplats. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
