Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskar som uppfinnare. Av Karl Modin - Sulfitcellulosan — en svensk uppfinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
metoden är en tysk uppfinning, och det må ju vara hänt, eftersom det ofta
inträffar, att samma uppfinning göres av två personer på skilda håll
oberoende av varandra — bara man inte glömmer, att det är svensken
Munt-zing som har prioritetsrätten till uppfinnaräran.
C. D. Ekman och A. Muntzing äro våra stora namn inom
cellulosatillverkningens principområde. Det finns emellertid många flera, ehuru av
mindre storleksordning. Bland de svenskar, som under 1900-talets första
decennier verksamt bidragit till att föra cellulosakemien framåt och att
utvinna biprodukter ur avfallslutarna, märkas i synnerhet den berömde
kemisten professor P. Klason samt ingenjörerna G. Ekström och H. Wallin.
Det var de två senare, som lyckades tekniskt och ekonomiskt lösa det
viktiga problemet att ur sockerämnena i sulfitluten framställa etylalkohol,
d. v. s. vanlig sprit. Ekström gjorde sina experiment vid Skutskärs
sulfitfabrik och Wallin vid Köpmanholmens — i maj 1909 började fabriksmässig
sprittillverkning på det förra stället enligt Ekströms metod och i oktober
samma år vid Köpmanholmen enligt Wallins. Det som i tekniskt hänseende
skiljer de båda metoderna, kan här lämnas åsido. Grundprincipen i
spritframställningen kan emellertid i korthet sammanfattas ungefär så: efter
sulfitmassans kokning avtappas luten, som innehåller såväl fri som bunden
svavelsyrlighet, vilken med vissa förfaranden neutraliseras, varefter luten
går igenom kylare till stora jäskar, där den blandas med avfallsjäst och
vissa salter. Jäsningen får pågå 3 å 4 dygn, då 95- å 96-procentig sprit
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Bland svenska uppfinnare intar Alfred Nobel en
särskild plats — några av hans uppfinningar på sprängämnesteknikens område, främst
nitro-glycerinet och det röksvaga krutet, tillhöra dem, som format vår moderna värld. Hela
den väldiga förmögenhet, hans patent och hans egna industrier i många länder inbringat
honom, testamenterade han till »en fond, vars ränta skall årligen utdelas som prisbelöning
ät dem, som under det förlupna året hava gjort mänskligheten den största nytta» på
fysikens, kemiens eller medicinens områden eller *som inom litteraturen har producerat det
utmärktaste i idealisk riktning». Det femte Nobelpriset — alla lika stora, vardera en
femtedel av kapitalets årsränta — skulle tillfalla den, *som har verkat mest eller bäst för folkens
förbrödring och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och
spridande av fredskongresser». Nitroglycerinets och Nobelkrutets uppfinnare var nämligen en
ivrig fredsvän och bekant är hans yttrande: »Mina fabriker skola kanske förr göra ända
på kriget ån Edra kongresser. Den dag, dd två armékårer på en sekund kunna förinta
varandra, skola väl alla civiliserade nationer rygga tillbaka och avskeda sina trupper».
Framtiden skulle gäcka hans optimism — och det moderna krigets förstörelseteknik hyllar
i fredsprisets donator sin störste främjare. — Här återgivna porträtt av Alfred Nobel, som
tillhörde en hel familj av uppfinnare, framsynta tekniker och industriledare och räknade
skyldskap med Olof Rudbeck, målades på 1890-talet. Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
