Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskar som uppfinnare. Av Karl Modin - Svenska inslag i modern järnframställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bessemerblåsningen vid Edskes masugn i Gästrikland 1858 (bilden till vänster). Samtida
akvarell av okänd konstnär. Experimenten hade tagit sin början i november 1857,
sedan Göransson från England hemfört erforderliga maskiner och hos Bessemer själv
bevittnat en demonstration av den i England f. ö. ganska omstridda metoden. — Bilden
till höger återger en interiör från ett bessemerverk (Långshyttan, Dalarna) trettiofem år
senare. Tuschteckning av David Ljungdahl 189i. Privat ägo.
enda härdbara av god kvalitet, var dyrt i framställningen. De första
erfarenheterna av bessemerstålet voro emellertid nedslående; metoden höll
inte vad den lovade, och i sitt eget land fick Bessemer det utlåtandet om
sitt stål, »att det varken kan utsmidas eller utvalsas, varför metoden inte
ger något brukbart varken stål eller stångjärn». Men i Sverige gick det
bra, tack vare den av Göransson utförda förbättrade tekniken vid
processens utförande. Utan att förringa värdet av de förbättringar Göransson
företog med metoden i dess ursprungliga form, måste man dock göra
Bessemer den rättvisan, att han arbetat med sämre utgångsmaterial: det
engelska tackjärnet hade högre både svavel- och fosforhalt än det svenska,
vilket senare alltså gav ett starkt stål fritt från »kallbräcka» och skörhet.
De förbättringar av Bessemers metod Göransson gjorde, gällde dels
detaljer i ugnskonstruktionen och dels — och viktigast — sättet för luftens
inblåsning i järnmassan. De tekniska detaljerna kunna här förbigås; av
större intresse är i detta sammanhang, att Göransson lyckades lösa
problemet, ehuru han praktiskt taget inte hade någon fackutbildning. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
