Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskar som uppfinnare. Av Karl Modin - »Den okände uppfinnaren» i hemmaindustrien - Uppfinnaren med »en virvelvind av idéer»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En industrigrupp, som skulle kunna anses som en bastard mellan de
naturliga export- och specialitetsindustrierna, är järn- och
metallmanufakturen samt maskin- och verkstadsindustrien. De kunna ju sägas stå med
ett ben i den förra gruppen, eftersom de i stor utsträckning exportera sina
produkter, till vilka det svenska järnet huvudsakligen ligger till grund, och
till den senare stora huvudgruppen kunna de räknas, eftersom de i många
fall äro grundade på svenska uppfinningar. Vi möta här en imponerande
samling av våra främsta uppfinnare, vilkas verksamhet och levnadshistoria
ger en omfattande provkarta på uppfinnarpsykets många sidor och på
geniernas stundom rätt tragiska öden. I stort sett kan man dock säga, att de
av våra uppfinnare, vilkas konstruktioner lett till grundandet av speciella
industrier, i regel inte ha haft så stor anledning att klaga över livet — C. D.
Ekman slutade dock som en fattig man och detsamma var fallet med G. De
Laval, separatorns och ångturbinens uppfinnare.
UPPFINNAREN MED »EN VIRVELVIND AV IDÉER».
De Laval är inte bara en av våra största uppfinnare, han är också
typisk för den grupp av tekniker, som i första hand intressera sig för att göra
redan existerande maskiner, apparater och arbetsprocesser bättre och som
ha förmågan att på otroligt kort tid finna utvägar att åstadkomma
erforderliga förbättringar. Naturligtvis kunna uppfinnare lika litet som andra
människor stoppas in i ett enda fack och förses med en viss etikett, de ha
ju i regel flera strängar på bågen. Så var även fallet med De Laval: han
var inte bara förbättrare av andras idéer, han var också i stor utsträckning
originell nyskapare. Den mest bekanta och allmännast spridda av hans
konstruktioner, separatorn, kom dock till genom en impuls från tyska
uppfinnare. Tysken A. Prandi hade på 1860-talet konstruerat en apparat avsedd
för mjölkskumning och baserad på centrifugverkan. Denna maskin var
dock olämplig i praktiskt bruk: den grädde man avsåg att avskilja blev
alldeles för tjock, den påminde mera om smör än om grädde. Prandls
apparat modifierades i ett par hänseenden av andra tyskar, men ingen
lyckades åstadkomma tillfredsställande skumning av mjölken. På sommaren
1877 var den då 32-årige De Laval anställd på Klosters bruk, och där fick
han en dag se en beskrivning av en sådan modifierad Prandl’sk maskin. Det
berättas att brukspatronen vid middagen med utgångspunkt i denna
beskrivning började diskutera möjligheten av att kunna göra en verkligt ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
