- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 11. Det nya århundradet /
261

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskar som uppfinnare. Av Karl Modin - A. Lagerman, »en av de få, som lyckan gynnat»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Evighetsmaskinen, perpetuum mobile-problemet, har atitid varit kärt för den folkliga
upp-finnarfantasien. Den unge John Ericsson lär vara upphovsman till mästerverket till
vänster, som sjå’.v skall pumpa upp det vatten, varmed det drives. Balansmaskinen till höger
är ett halvsekel gngre men ungefär lika hopplös.

då i stället en hjälpapparat för handsättning, den s. k. typotetern, som
patentera des och blev mycket populär i slutet av 1880- och början av
1890-talen, och strax efter sekelskiftet kom han med en annan nyhet, en
automatisk digelpress, som alltjämt står sig i konkurrensen. Lagerman blev
med tiden förmögen tack vare sina många patent. Under hela sitt
verksamma liv var han mycket hjälpsam, särskilt mot uppfinnare, som behövde
ekonomiskt stöd. Hur nära dessa lågo honom om hjärtat framgår inte minst
därav att han i sitt testamente avsatte 261,000 kronor till en
understöds-fond för medellösa svenska uppfinnare. I donationsbrevet heter det: »Om
den önskan jag, Alexander Lagerman, under årtionden närt, kunde blifva
uppfylld, den nämligen att någon gång kunna bispringa en fattig uppfinnare
— sådan jag själf varit — anse vi det lilla kapital, vi för sådant ändamål
härmed donerat, icke vara bortkastat». Vill man utöver detta ha ännu ett
bidrag till hans karakteristik, kan man knappast finna något bättre än
de ord, vilka han vid ett tillfälle skrev på ett porträtt och gav sin son:
»Den lefnadsbana jag valde, var ett farligt spel om att stå eller stupa. Jag
blev en af de ytterst få uppfinnare, som lyckan någon gång gynnar. Men
bygg ej på den nyckfulla Fortuna, utan näst Guds hjelp på arbetsamhet,
ordentlighet, sparsamhet och förnöjsamhet». —

De tre nu skildrade uppfinnarnas gärningar ha behandlats litet utförligt,
eftersom de representera skilda typiska uppfinnaröden. Utrymmet tillåter
tyvärr inte en mera ingående presentation av den långa rad framstående
tekniker, som utgör vår uppfinnarelit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:32:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/11/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free