Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hembygdsrörelsen. Av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målsmän äro de författare och
konstnärer, som i medveten strävan
att återknyta, till det
folkligt-natio-nella traditionsarvet uppsöka och
fördjupa sig i provinsiella miljöer.
Vad de stora nittitalsdiktarna betytt
härvidlag, torde vara obehövligt att
framhäva. Det kunde också ha sitt
stora intresse att utreda, om icke
Strindberg i sina kulturhistoriska
och topografiska verk samt genom
sina folklivsskildringar i väl så hög
grad som »nittitalismens» egentliga
förgrundsfigurer förebådat den
kommande utvecklingen och
påverkat densamma.
Intressesfären var ju icke ny.
Eva Wigström och August
Bondesson, ja, redan C. J. L. Almquist,
hade i sin litterära verksamhet givit
uttryck åt en djup förtrogenhet med
bygdeindividualiteter och folklig
mentalitet. Deras inlevelse i sina
miljöer var dock tämligen
oberoende av något programmatiskt
ställningstagande. Det nya och
utslagsgivande blev anammandet av
hem-bygdsidéerna såsom element i en
åskådning, såsom objekt för
opinionsbildande. Från sin isolerade
och undanskymda plats helt utanför
den aktuella idédebatten ryckes
hembygdsintresset med av
strömmen och kommer med tiden att
spela en, om än blygsam, roll i
utformandet av en generations
livssyn. I och med detta är förutsätt-
»Jödde i Göljaryd», Karl Petter Rosén,
verkade frän 1893 som folkdansinstruktör,
vissångare och populär landsmdlsberättare på
Skansen. Typen »bondkomikern» — Hazelius
förstod konsten att åtminstone dra folk med
honom och slå mynt av honom —- var helt
ett barn av sin tid; i nutida hembygdsrörelse
är han för länge sedan avdankad. — Med
långt finare medel verkade och verkar
alltjämt y>Delsboslintan», Ida Gawell-Blumenthal,
som också — 1895 — debuterade på Skansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
