Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hembygdsrörelsen. Av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ikristningskalas» firat pä gammaldags sätt i gammal miljö — i Gällersta forngärd i
Närke. I mitten ses J. L. Saxon, den oförbränneligaste av alla hembygdsvärdare i Närke,
ge en faddergåva åt den nydöpte.
vik och Mora sommaren 1903, hemslöjdsutställningen i Leksand 1904,
spel-mansstämman i Gesunda 1908, grundandet av Zorns gammelgård på
Ske-riol 1913 och, som en manifestation av mognad och samlad självkänsla,
bildandet av Dalarnas hembygdsförbund 1915.
En viktig faktor för hembygdsrörelsen var den stimulans, som utgick
ifrån hemslöjdsföreningarna. Redan Svenska slöjdföreningen och
Föreningen Handarbetets vänner (stiftad 1874 av Sophie Adlersparre m. fl.) hade
upptagit intresset för de olika landskapens konsthantverk — alldeles
särskilt på det textila området. Detta intresse befordrades även av Föreningen
för svensk hemslöjd (från 1899), som genom Lilli Zickerman igångsatte en
inventering av äldre vävnadskonst, varöver en ståtlig publikation började
utgivas. I kretsen av Handarbetets vänner arbetade bl. a. Maria Adelborg i
hembygdsrörelsens anda; från Skåne må nämnas Thora Kulle i Lund, som
redan 1880 uppsatte en vävskola, vilken blivit synnerligen betydelsefull. I
Kalmar framträdde på detta område Oda Berg. »Kulturens»
konstslöjds-anstalt och Föreningen Jämtslöjd exemplifiera direkt samgående mellan
kulturminnesvården och hemslöjden. Hemslöjdsföreningarna, som numera
åtnjuta anslag av de respektive landstingen, sammanslöto sig 1913 till ett
riksförbund. (Se vidare uppsatsen om det moderna konsthantverket.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
