Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk gymnastik från Ling till våra dagar. Av J. G. Oxenstierna - Gymnastiken i uppfostrans tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I skolans gymnastiksal — »med benen i kors på golvet, sitt — hjässa fästi».
av Collegium prövas vara därtill av naturen alldeles oskicklig». Tyvärr
stannade det dock i de flesta fall vid blotta bestämmelser och
skolgymnastikens utveckling lämnade mycket övrigt att önska. På 1860-talet
förekom gymnastik sålunda endast vid ett och annat av de större
läroverken, och den gymnastik, som meddelades, var dels föga upplivande, dels
ej lämpad för ungdom. Ännu i dag är skolgymnastiken långt ifrån vad den
borde vara. F. n. hava visserligen alla läroverk och folkskolor i städerna
gymnastiksalar och gymnastik ingår i schemat, men i de flesta skolor på
landet göres alltför litet för ungdomens fysiska fostran.
Läroverksgymna-stiken är även ofta föga effektiv på grund av otillräckliga lärarkrafter och
lokaler, vilket medför att avdelningarna bli alltför stora. Där det nu är en
sal och en gymnastiklärare, skulle minst två salar och fyra lärare behövas.
Ett stort steg i rätt riktning togs emellertid år 1932 efter kraftig
påtryckning från Svenska gymnastikförbundet. Detta år inrättades nämligen en
gym-nastikkonsulentbefattning inom Skolöverstyrelsen. Härigenom skapades
säkerhet för att skolgymnastikens utveckling ledes i rätta banor. Ehuru arbetet
härmed ej kan förväntas gå så raskt framåt, så kan man hoppas på att
skolgymnastiken småningom kommer att fylla de på densamma ställda kraven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
