Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk gymnastik från Ling till våra dagar. Av J. G. Oxenstierna - Den frivilliga gymnastiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska gymnastikförbundet till »Svenska gymnastik och
idrottsföreningarnas riksförbund» (»Riksidrottsförbundet»), och »Svenska
gymnastikförbundet» blev en sektion i detta i likhet med andra specialidrottsförbund.
De första åren av Svenska gymnastikförbundets självständiga
verksamhet blevo synnerligen arbetsfyllda, och endast obetydliga framgångar kunde
inregistreras. Det är ett ofrånkomligt faktum, att svensk gymnastik —
såsom folkrörelse betraktad — vid sekelskiftet stod synnerligen lågt, och att
1880-talets vackra insatser delvis hade förbleknat. Under dåvarande
kaptenen Einar Nermans målmedvetna och energiska ledning arbetade man
emellertid oförtrutet vidare. En verklig omsvängning började inte skönjas,
förr än nära 10 år hade gått från förbundets bildande. Givetvis hade under
denna tid flera stora framgångar registrerats, bl. a. deltagandet i olympiska
spelen i Athén 1896, London 1908 och Stockholm 1912, varje gång med seger
i trupptävlan som resultat, och det var egentligen under intryck av denna
sista seger, som impulsen till en tingens nyordning erhölls. I Stockholm
hade redan 1911 bildats »Stockholms allmänna gymnastikavdelningar» (»S.
A.G.A.») på initiativ av notarie A. Rosin, och i Göteborg bildades 1912 tack
vare brandchef Gust. Ekberg »Lingförbundet». Båda dessa på bred basis
lagda sammanslutningar arbetade på förverkligande av slagordet
»Gymnastik åt alla» och lyckades så väl i sina strävanden, att gymnastikavdelningar
snart började skjuta som svampar ur jorden. Redan första året gav
glänsande resultat, och efter tio år hade enbart Göteborg 100 avdelningar med
sammanlagt mer än 2,700 gymnaster. Andra landsdelar följde med i
utvecklingen, och år 1938 funnos inom hela landet 3,500 till Svenska
gymnastikförbundet anslutna avdelningar med sammanlagt 83,881 aktiva
gymnaster och 160,000 medlemmar.
Denna utveckling gick dock icke helt av sig självt. Det gällde att göra
propaganda, och det gjordes framför allt genom gymnastikfester, nationella
eller internationella, vidare »gymnastikens dag» med masspropaganda
genom uppvisningar i det fria och elituppvisningar. De mera verksamma
medlen i arbetet voro gymnastiklägren samt — kanske mest betydelsefullt av
allt — utbildningskurser för ledare av frivilliga avdelningar. Utan frivilliga
ledare hade nämligen den frivilliga gymnastiken stått sig slätt. Utbildningen
har också drivits med oerhörd intensitet hela landet runt. För att nämna
några siffror kan anföras, att år 1938 avhöllos ej mindre än 19
gymnastikläger med bortåt 2,000 deltagare och utbildades mera än 800
gymnastikledare i 32 olika kurser. En mycket god hjälp vid utbildning av gymnastik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
