Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andrakammargruppen. Liberalerna noterade en ej obetydlig framgång, då
däremot högern sjönk ned till 59 mandat. Följden blev en regimförändring,
och den Edén-Brantingska koalitionsministären bildades med
författningsrevision som främsta programpunkt: denna gällde i första hand den
kommunala rösträttens demokratisering, rösträtt för kvinnor samt slopande av
det politiska skattestrecket. Dessa författningsreformer, som genomfördes i
snabb takt de närmaste åren, buro starkt kompromissens prägel, men
undanröjde dock de sista väsentliga hindren för den fulla medborgarrättens
erkännande, och deras genomförande har med rätta betecknats som det
demokratiska genombrottet i Sverige. Det hade trots de upprörda tiderna
skett på fredlig väg och i samverkan mellan liberaler och socialdemokrater.
Arbetarrörelsens trettioåriga kamp för den allmänna rösträtten hade
avslutats och för socialdemokratiens vidkommande visat, att den av Branting
så varmt omhuldade vänstersamverkanslinjen till slut triumferat.
Efter författningsrevisionen och åttatimmarsdagens införande var
koalitionsregeringens program i stort sett slutfört. I mars 1920 bildades den
första socialdemokratiska regeringen under Brantings ledning. Dess
program var starkt begränsat, och som huvudkravet hade uppställts en lösning
av kommunalskattefrågan, efter de av partiet tidigare uppdragna
riktlinjerna. Regeringen lyckades emellertid ej vinna riksdagen härför, utan den
samlades i stället kring ett liberalt provisorium. Detta i förening med
utgången av valen på hösten samma år, som ledde till en mandatminskning
för socialdemokratien från 86 till 75, föranledde regeringens avgång. Efter
ett par expeditionsministärer var partiet 1921 ånyo berett att övertaga
regeringsansvaret. Upplösningsvalen detta år, då de nya vallagarna för
första gången tillämpades, gåvo socialdemokratien 93 representanter i andra
kammaren, det ur vänstersocialistiska partiet utsöndrade kommunistiska
partiet fick 7 platser och vänstersocialisterna 6. Samtliga borgerliga partier
ledo mandatförluster. Den andra rena socialdemokratiska regeringen
presenterade sig som landsregering, startade på ett mycket moderat program,
vari ökad hjälp åt de oförvållat arbetslösa angavs vara den viktigaste
punkten. Striden kom framför allt att stå het kring arbetslöshetsdirektiven,
vilket år 1923 ledde till regeringens avgång. Den efterföljande
högerregeringen med Ernst Trygger som chef framlade inför 1924 års riksdag förslag
till en forsvarsrevision, som föll, då den borgerliga vänstern ej vanns för
detsamma, och vid andrakammarvalen på hösten samma år lyckades
socialdemokratien erövra 104 mandat med den följden, att Branting bildade sin
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
