Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk socialdemokrati och fackföreningsrörelse under det tjugonde århundradet. Av Tage Lindbom - Den politiska frammarschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kommunistiska internationalen
(Komintern). Resultatet blev, att
partiet delades upp i två tämligen
jämnstarka delar, varav den ena
bestod av dem, som alltjämt hyllade
Kominterns grundsatser och politik,
under det den andra bildades av de
ur Komintern uteslutna, bl. a. hela
riksdagsgruppen, och deras
anhängare. Den sistnämnda riktningen
antog några år senare namnet
Socialistiska partiet.
Landstingsmanna- och
kommunalvalen 1930 blevo en betydande
socialdemokratisk framgång men
kommo ej att nämnvärt inverka på
det politiska läget. Så mycket
betydelsefullare blev då andrakammar-
Det kvinnliga inslaget i riksdagen är inte pd-
valen 1932, då partiet i det närmaste fallande — i andra kammaren sitta f. n. 11
o. .o . kvinnliqa ledamöter; av dessa äro 8 social-
atervann vad det forlorat ar 1928. , .
demokrater. — Frän riksdagens andra kam-
Efter ett misslyckat försök att få mare vid remissdebatten 1939; i förgrunden
till stånd en vänsterregering bildade *• socialminister G. Möller. Foto G. Lundh.
socialdemokraterna ensamma regering med Per Albin Haiisson — som efter
Brantings och Thorssons död utsetts till partiledare — som statsminister.
Den ekonomiska krisen hade då nått sin höjdpunkt, och vid början av
1933 års riksdag framlade regeringen ett omfattande krishjälpsprogram,
samtidigt som förhandlingar inleddes med de borgerliga partierna att nå
en samförståndslösning. Genom uppgörelsen med Bondeförbundet och
enskilda medlemmar av andra partier skapades det parlamentariska
underlaget för krisprogrammets genomförande. Det politiska samarbetet
arbetarebönder tog därmed sin början.
Efter kommunal- och landstingsmannavalen 1934, som ytterligare stärkte
partiets och regeringens ställning, kom det till öppen konflikt med de
borgerliga partierna riksdagen 1936 vid behandlingen av försvarsfrågan,
dyr-tidstilläggen till folkpensionerna samt skattefrågan, vilket föranledde
regeringens avgång. Den bondeforbundsregering, som avlöste den
socialdemokratiska, avgick emellertid redan efter höstvalen samma år, vilka gåvo
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
