Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk socialdemokrati och fackföreningsrörelse under det tjugonde århundradet. Av Tage Lindbom - Fackföreningsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett helt yrke eller en hel industri.
Lagama om kollektivavtal och
arbetsdomstol ha reglerat
förhållandena vid rättstvisternas lösande.
Lagen om förenings- och
förhandlingsrätt av år 1936 har givit
lagligt skydd åt föreningsrätten, vilket
kommit att bli av särskild
betydelse för de anställdas
organisationer. De förhandlingsinstrument,
som finnas, ha dels tillkommit
genom lagstiftning, dels och framför
allt genom praxis.
De förhållanden, som råda på
arbetsmarknaden, de
organisationer och institutioner, som där äro
verksamma, ha väsentligen
tillkommit genom en fri utveckling. Det
är numera en mycket utbredd
uppfattning både inom
arbetsgivare-och arbetareparten, att reglerandet av de inbördes förhållandena dels bör
ske genom att så långt möjligt är undvika öppna konflikter, dels genom
frivilliga överenskommelser, som överflödiggöra regleringar genom
lagstiftning, även om man icke principiellt ställer sig avvisande till lagstiftning
på dessa områden. Ett uttryck för denna uppfattning och dessa strävanden
är det s. k. huvudavtal, som i december år 1938 slöts mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige. De båda
huvudorganisationerna utse en gemensam nämnd, arbetsmarknadsnämnden, med
uppgift att handlägga frågor, som äro av allmän eller eljest större betydelse
för arbetsmarknaden. Nämnden skall särskilt handlägga frågor om
uppsägning av arbetsavtal och permittering samt om konflikter, som beröra
samhällsviktiga funktioner. Nämnden har även att såsom skiljenämnd
upptaga och avgöra tvister om giltigheten eller rätta innebörden av
huvudavtalets bestämmelser angående begränsning av de ekonomiska stridsåtgärderna,
huruvida visst förfarande strider mot dessa bestämmelser, eller om påföljd
av förfarande, som förmenas strida mot dem.
Den svenska fackföreningsrörelsen omfattade hösten 1939 omkring 1
Landsorganisationens nya fastighet, del 1926
inköpta »Nobelhuset», Barnhusgatan 18, vid
riksdagsmannavalet 1928. — Stripakonflikten
figurerar — som synes —- i valagitationen.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
