Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya seder — nya lagar. Av Olof Wellmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som ett led i humaniseringen av fångvården, för vilken Oskar I personligen varmt
intresserade sig, byggdes vid mitten av 1800-talet en rad nya cellfängelser, däribland
länscell-fängelset i Göteborg, uppfört 1857 på stadens och statens gemensamma bekostnad. —
Hela landet hade vid denna tid omkring 5,000 fångar — därav c:a 1,500 livstidsfångar.
Det område av lagstiftningen, som kanske mer än andra påverkas av de
allmänna åskådningar, som omfattas av medborgarna under olika
tidsperioder, är straffrätten. Samhällets reaktion mot brottslingen bestämmes under
olika tider av olika principer. Om missgärningsbalken i 1734 års lag med
dess stränga straff behärskades av tanken, att brottslingen genom straffet
skulle sona sin skuld, kan man säga, att vår nu gällande strafflag i stället
tar sikte på brottslingens förbättring. Dödsstraffet, som flitigt tillämpades i
1734 års lag, har avskaffats. Detta skedde först år 1921 på initiativ av den
store straffrättsreformatorn, prof. Johan Thyrén. Dödsstraffet hade
emellertid, då det avskaffades, ej på länge kommit till användning. Den siste
som avrättades i Sverige var sålunda mördaren Ander, och detta skedde 1910.
Redan i seklets början infördes lagen om villkorlig dom, som innebär att
förstagångsförbrytare, som dömts till kortare frihetsstraff, kan slippa att
avtjäna straffet, under förutsättning att han i fortsättningen uppför sig väl.
Ett liknande syfte har lagen om villkorlig frigivning, som går ut på att en
fånge, som avtjänat en del av straffet och uppfört sig väl, kan frigivas under
villkor, att han uppfyller vissa föreskrifter beträffande levnadssättet efter
frigivningen. Själva fångvården har vidare humaniserats och omfattar i
vissa fall yrkesutbildning, allt i syfte att förbättra brottslingen och ge honom
åtminstone någon möjlighet till ny start i livet efter strafftidens slut. Detta
gäller särskilt ungdomliga förbrytare, som numera i stor utsträckning
erhålla villkorlig dom men i annat fall i regel icke placeras i vanliga fängelser
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
