Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya seder — nya lagar. Av Olof Wellmark - Rättegångsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häradshövding som ordförande och nämndemän som bisittare. De folkliga
domstolarna på landet ha gamla traditioner i vårt land, och man har de
bästa erfarenheter av dem. Nämnden representerar en sakkunskap och
kännedom om ortens förhållanden, som ofta är synnerligen värdefull vid
bedömandet av såväl brott som tvister. En annan fördel med
lekmannain-flytandet i domstolarna är, att kunskapen om och känslan för lagen sprides
även bland icke jurister. Meningen är att införa nämnd även i
rådhusrätterna beträffande vissa mål. De högre domstolarnas organisation föreslås i
huvudsak oförändrad.
Processreformen syftar i stället till en genomgripande förändring av
sättet för processens förande. I den nuvarande processen utföra parterna
ofta sin talan huvudsakligen genom ingivande av skriftliga inlagor, vilket i
sin tur medför, att samma mål måste behandlas flera gånger eller, som
det heter, uppskov måste beviljas. I stället för skriftlighet och uppskov
skola nu komma muntlighet och omedelbarhet. I häradsrätt och
rådhusrätt blir skillnaden ej så stor, i det att man i dessa domstolar redan nu
lägger stor vikt vid den muntliga förhandlingen inför domstolen. Den
största olägenheten med nuvarande ordning i underdomstolarna äro kanske
uppskoven, som dels göra, att parterna få vänta onödigt länge på
domstolens avgörande, och dels medföra, att domstolens ledamöter från den
ena gången till den andra glömma av den förut behandlade utredningen.
Dessa olägenheter vill man nu komma ifrån genom att målen först skola
förberedas noga, innan de slutligt på en gång behandlas av domstolen.
Genom införande av principerna muntlighet och omedelbarhet kan man
också åstadkomma en mera fri prövning av bevisningen i processen. I 1734
års lag gåvos noggranna regler för vilka krav man skulle uppställa, för att
en oviss omständighet skulle anses bevisad. Så t. ex. ansågs sammanstäm-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. »Underrätt d landet är häradsrätt. Där dömer
häradshövding med tolv män, som därtill valda äro. De tolv kallas häradsnämnd.» Denna
bestämmelse i rättegångsbalken står kvar oförändrad från 173A års lag och torde icke
komma att förändras genom processreformen. Våra bilder visa förhandlingar i en
modern svensk häradsrätt (Oxie-Skytts domsaga i Malmö). Vid domarbordet sitter i mitten
häradshövdingen och närmast på båda sidor om honom protokollförande notarier — en
av dem är som synes kvinna, övriga platser vid domarbordet upptagas av nämnden.
Häradshövdingen har framför sig till höger käranden, i detta fall allmänne åklagaren,
och till vänster svaranden. Målet kan gälla exempelvis en bilkollision eller överträdelse
av förbudet att besöka ladugårdar vid mul- och klövsjuka e. d. På den nedre bilden
avlägges vittneseden av damen i mitten mellan åklagaren och svaranden.
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
