Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsberedskapen och dess olika grenar. Av Folke Pira - Ekonomisk försvarsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen, särskilt inom delar, där järnvägsnätet är glest. Dess förmåga att påtaga
sig de stegrade kraven på person- och godstrafik framgår måhända bäst
av att ett ytterligare utbyggande av järnvägsnätet knappast kan anses
aktuellt. Vidmakthållandet av hemortens legitima behov av motortrafik samt
fyllandet av de i oerhörd grad ökade kraven av motorbränsle för
krigsmaktens behov är därför en beredskapsåtgärd av allra största betydelse. Brist
på motorbränsle kommer exempelvis att lamslå användandet av flygvapnet,
och det är därför med beklagande man måste konstatera, att det av professor
Cassel framställda förslaget att förvandla en del av riksbankens guldreserv i
främst statliga oljebränslelager icke vann beaktande. Det ur statsnyttans
synpunkt oförklarliga motarbetandet av motorspritens införande såsom
obligatoriskt bilbränsle har ävenledes ställt vår beredskap i detta fall i ett
ogynnsamt läge. Då till detta kommer, att vårt land är helt beroende av sin import
och de mest betydande lagren till en del äro belägna i oskyddade kustorter
utan möjligheter till ett snabbt undanförande, är det uppenbart, att
krigs-beredskapen i detta avseende lider av betänkliga brister. Förvisso hava
noggranna planer blivit uppgjorda för att möjliggöra en någorlunda jämn
tilldelning av motorbränslen och samtidigt tillse, att de militära behoven blivit
tillgodosedda. Åtgärder hava också vidtagits för att ordna
distributionsverk-samheten. De valhänta försöken att bemästra den situation, som i
september 1939 inträdde vid krigsutbrottet, vittna dock om att beredskapen i detta
avseende icke var tillfredsställande.
En liknande slutsats torde kunna dragas i fråga om vårt lands
förseende med fast bränsle, även om våra möjligheter på grund av inhemsk
tillgång på denna råvara lämnar möjligheten öppen till avhjälpande av
begångna försummelser. Det är att hoppas, att erfarenheterna från föregående
världskrig i förening med det igångsatta planläggningsarbetet skola
förhindra ett upprepande av bränslekommissionens felgrepp. Redan nu (febr.
1940) kan man emellertid konstatera, att det hänsynslösa sjökriget mot den
neutrala handelssjöfarten ställt vårt land inför en hotande kolbrist.
Förvisso har faran icke förminskats genom den osedvanligt stränga vintern.
Betydande kraftåtgärder torde bliva nödvändiga för att till en kommande
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. En bild från vår beredskap på sjön — ett kanontorn
på ett av våra örlogsfartyg. Man ser en 25 mm:s automatkanon för luftvärn (av
Bofors’ tillverkning) med hög eldhastighet. Erfarenheterna från stormaktskriget ha gett vid
handen, att bombflyget ej saknar chans mot marinfartyg; ett effektivt luftvärn även
ombord på våra örlogsfartyg är därför en nödvändighet, som utvecklingen själv dikterat.
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
