Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsberedskapen och dess olika grenar. Av Folke Pira - Ekonomisk försvarsberedskap - Det civila luftskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsikt, vilken de som upplevat föregående världskrig icke motse med någon
större entusiasm.
För att detta snabbt nog skall kunna genomföras måste problemet vara
ordentligt genomdiskuterat och noggranna planer vara uppgjorda. Att
upprätta dessa planer och i övrigt genom underhandlingar med representanter
för näringslivet söka få till stånd enklare regleringar har därför ingått i
rikskommissionens beredskapsarbeten. För vårt land, som från början
inriktat hela sin politik på bibehållande av neutraliteten, måste ju
beräkningarna grunda sig på att jordbrukets skörd skall giva ett visst minimiresultat
och att uppstående brist skall kunna täckas med import från i kriget icke
indragna stater. Men skörden kan slå fel, och havens frihet har visat sig
vara en utopi. För att möta de svårigheter, som kunna uppstå, måste ett
synnerligen noggrant förberedelsearbete vara utfört i fred. Och ändå kan
det hända att ransoneringsbestämmelserna, när de utfärdas, träffa
överraskande.
DET CIVILA LUFTSKYDDET.
I denna redogörelse för försvarsberedskapens olika grenar har hitintills
icke berörts det civila luftskyddet. Med en hemsk verklighet från kriget i
Finland för ögonen kan man dock våga påstå, att beredskapen i fråga om
detta fått en betydelse, fullt jämförbar med det rent militära
förberedelsearbetet. Det totala kriget har för huvuddelen av vårt folk säkerligen
framstått såsom vissa militärförfattares fantasifoster. Bombraiderna mot
Finlands städer och byar, kulsprutebeskjutningen från flygplan på
kyrkobesökare, ensamma vandrare och krigssjukhus har med ens väckt alla till en
brutal verklighet. Sorgligt försummat har detta förberedelsearbete varit i
vårt land. Redan år 1926 framlade dåvarande generalstabschefen förslag
om att Västmanlands regemente, genom 1925 års härordning dömt att
indragas, skulle ombildas till en utbildningscentral för civilt luftskydd. Men
skrivelsen föranledde icke någon åtgärd. 1930 års forsvarskommission kom
efter omfattande utredningar till det resultatet, att vårt lands
motståndskraft skulle kunna komma att brytas utan anlitande av andra medel än
luftkrigföring mot vår folkförsörjning. Förvisso innebar 1936 års härordning
ett flertal betydelsefulla förbättringar i vad som rörde det rent militära,
men hur svaga voro icke ansatserna för att bringa åstad ett civilt luftskydd
av tillräckliga mått. Var och en som sysslat med uppbyggandet av detta vet
hur hårdarbetad marken varit och hur litet intresse, som både myndigheter
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
