Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar. De kommo nämligen att på varandra utöva en växelverkan av
största betydelse. Genom götstålsframställningen möjliggjordes byggandet av
ångmaskiner i allt större enheter, och ångmaskinen i sin tur skapade i de
länder, som saknade vattenkraft, möjlighet att maskinellt förarbeta
stål-götena i allt större styckevikter.
Den första av de i storindustriell drift nyttjade götjärnsprocesserna var
degelstålsprocessen, vars uppfinnare var en av tyska föräldrar född engelsk
urmakare B. Huntsmann, som i början på 1700-talet efter många
svårigheter lyckades framställa ett gjutstål genom smältning i degel i kokseldad
ugn. Chargestorleken i varje degel var begränsad, från något 10-tal kg. till
så småningom upp till c:a 50 kg., men med tiden lärde man sig att genom
att hälla tillsammans stål från flera deglar i samma gjutform framställa
stålgöt av den storlek, som erfordrades för tillverkning av grova axlar och
andra maskindelar. Under tiden hade ånghammaren (jfr bild sid. 179
i band 9) tillkommit för utsmidning av götena för dylika ändamål
— Nasmyth’s uppfinning av ånghammaren daterar sig dock först från
1830-talet.
I c:a 100 år var Huntsmanns ugnskonstruktion allenarådande för
smältning av stål i degel, tills den omkring mitten av 1800-talet avlöstes av
bröderna Siemens’ regenerativa gaseldade ugnar. Men vid denna tid
fram-kommo de nya götstålsmetoder, som skulle komma att revolutionera
världens järnhantering och ombilda den till storindustri Vi återkomma strax
härtill men vilja först erinra om ångmaskinens segertåg bl. a. på
kommu-nfkationsväsendets område. Ångfartygen började komma till allmännare
användning, träbordläggningen i fartygen började utbytas mot järnplåt, och
snart kommo även järnvägarna. Ångpanneplåten och senare fartygsplåten
framställdes av puddeljärn, järnvägarna byggdes av puddelräls, och såväl
plåt som räls utvalsades i ångmaskindrivna valsverk. Vi se här en tydlig
växelverkan mellan metallurgi och maskinbyggnad.
År 1855 uttog engelsmannen Henry Bessemer patent på idén att blåsa
luft genom ett tackjärnsbad för att på detta sätt omvandla tackjärnet till
stål. Idén var icke fullt ny; en amerikanare Kelly hade några år tidigare
på denna väg framställt stålgjutgods. Metoden ledde icke direkt till någon
framgång för Bessemer, som icke var tillräckligt fackkunnig inom
järnhanteringen. Först genom svensken G. F. Göransson blev metoden tekniskt
utexperimenterad. Den 18 juli 1858 blåstes vid Edskens bruk i Gästrikland
det första verkligt dugliga bessemerstålet (bild se band 11, sid. 247), och
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
