Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metallernas renässans. Av Helge Uhrus - Bly, zink, aluminium och magnesium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nära framtid åter få till stånd en inhemsk zinktillverkning efter moderna
metoder.
Zinken har sin största användning för galvanisering av järnplåt,
järntråd och andra föremål av järn, i mässing och andra legeringar, till
framställning av zinkvitt och andra zinkfärger samt såsom särskilt moderna
ändamål till pressgjutning av bruksföremål och smärre maskin- och
apparatdelar samt i galvaniska element, speciellt ficklampsbatterier.
Vi förbigå nu en hel rad metaller, av vilka vi omnämnt en del såsom
legeringsämnen för järn, och nämna av dem endast nickel och krom, som
förutom till legeringar vunnit användning för elektrolytisk förnickling och
forkromning, den förra dessutom i alkaliska ackumulatorer, och skola till
slut uppehålla oss något vid de moderna lättmetallerna aluminium och
magnesium och deras legeringar.
Aluminium är den yngsta av de metaller vi numera ha i dagligt bruk.
Av alla metaller är den rikligast förekommande i naturen, i det att den
beräknas ingå i den fasta jordskorpan med c:a 7 % mot exempelvis endast
c:a 4 °/o järn. Men det oaktat har den i större skala icke framställts förrän
på 1850-talet och enligt storindustriella metoder icke förrän de senaste åren
av 1880-talet.
På 1850-talet framställde man metallen genom reduktion av
aluminiumklorid med metalliskt natrium, och allteftersom framställningen av natrium
förbilligades, kunde tillverkningskostnaden nedbringas. Först i slutet av
1880-talet uppfanns den ännu allenarådande metoden med elektrolys av
en smälta, bestående av aluminiumoxid löst i kryolit, varvid den elektriska
strömmen samtidigt tjänstgör som värmekälla. De förbättringar, som sedan
dess tillkommit, ha huvudsakligen avsett framställningen av ren
aluminiumoxid ur råvaran, mineralet bauxit.
Aluminium har funnit en vidsträckt användning till kokkärl och andra
hushållsföremål, militära utrustningsartiklar, elektriska ledningskablar i
konkurrens med koppar i tider av höga kopparpriser, som reduktionsmedel
för framställning av andra metaller enligt det Goldschmidtska s. k.
termit-förfarandet, till folier av »stanniol»-typ för elektriska kondensatorer och
för livsmedelsindustrien m. m.
Sin viktigaste moderna användning finner emellertid aluminium i form
av s. k. duraluminium och andra legeringar med små mängder koppar,
mangan, kisel och magnesium m. fl. metaller, för byggande av i främsta
rummet flygplan men även bussar och motorvagnar samt personvagnar för
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
