Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metallernas renässans. Av Helge Uhrus - Bly, zink, aluminium och magnesium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnesium har undergått en i någon mån likartad utveckling. Det
framställdes första gången på 1830-talet genom reduktion av magnesiumklorid
med metalliskt kalium. Sedermera, på 1850-talet, framkom en metod för
elektrolys av smält vattenfri magnesiumklorid, vilken i sina huvuddrag
fortfarande tillämpas.
Förutom till blixtljus för fotografiska ändamål användes magnesium i
fyrverkeripjäser och lysprojektiler samt på senare år, tillsatt med en del
legeringsmetaller, som speciell lättmetall under olika benämningar, såsom
t. ex. elektron, till gjutgods och smidda maskindelar för framför allt
flyg-maskinsmotorer och flygmaskinspropellrar. Dessa legeringar ha en specifik
vikt av endast omkring 1,8 mot för aluminium och aluminiumlegeringarna
c:a 2,7, men dessa båda lättmetalltyper konkurrera icke direkt med
varandra utan ha i stort sett olika användningar, vilka på ett lyckligt sätt
komplettera varandra, när det gäller att åstadkomma lätta och samtidigt
starka konstruktioner. Inom flygplans- och automobilindustrierna ha dessa
på aluminium- och magnesiumbas byggda lättmetallegeringar under de allra
senaste åren vunnit en allt vidsträcktare användning och torde inom en snar
framtid komma att få ännu större betydelse inom fordonsbyggnadstekniken
och även annan industri.
På otaliga områden av vårt dagliga och industriella liv ha lättmetallerna snabbt
tillvunnit sig enorm betydelse. Denna specialavdelning, som i själva verket var »Sveriges första
lättmetatlsmässa», på Skånemässan 1936 gav en imponerande bild av de lätta metallernas
mångskiftande användningsmöjligheter.
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
