Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetsforskning och växtförädling. Av Arne Müntzing - Mendelismen och dess inverkan på växtförädlingsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En annan praktisk konsekvens av teorien om de likverkande faktorerna
är den s. k. transgressionsförädlingen, vilken också med stor framgång
till-lämpades av Nilsson-Ehle. Den bygger på det faktum, att två sorter, som
i en viss egenskap äro ungefär likvärda, efter korsning med varandra kunna
ge upphov till produkter, som visa en stegring av ifrågavarande egenskap.
I sådana fall brukar man också få produkter, som äro sämre än båda
för-äldratyperna. Dessa förhållanden få utan vidare sin förklaring genom
teorien om de likverkande faktorerna. Den ena sorten har kanske faktorerna
Ai, A3 och As för hög avkastning, den andra sorten faktorerna A2, A4 och
Aö. Efter korsning kan man få fram konstanta och högt avkastande
produkter, som besitta samtliga dessa faktorer (alltså Ai A2 Aä A4 As Ae) likså
väl som undermåliga kombinationer, vilka helt sakna faktorerna i fråga.
Eftersom Sverige är ett långt land, som inom sina gränser rymmer många
olika regioner både med avseende på klimat och jordmån, visade det sig
snart nödvändigt att inom Sveriges utsädesförening inrätta ett system av
filialstationer. Det är nämligen omöjligt att med framgång bedriva
förädling för t. ex. norrländska klimatförhållanden nere i Skåne, även om man
lägger an på vinterhärdighet, tidighet eller andra egenskaper, som äro av
värde för odling i nordliga trakter. Erfarenheten har visat, att förädlingen,
d. v. s. i första hand urvalet, ovillkorligen måste utföras i den trakt, där
sorten skall komma till användning. Endast härigenom kan man få fram
sorter, som äro fullt anpassade för klimat och jordmån, och som besitta
motståndskraft mot de speciella växtsjukdomar och skadedjur, som äro
karakteristiska för området i fråga.
För att tillgodose detta behov av lokal förädling inrättades redan 1897
en filial av Sveriges utsädesförening i Ultuna. Denna filial fick från början
intim kontakt med Ultuna lantbruksinstitut och fortsätter nu samarbetet
med Sveriges lantbrukshögskola. Utom i Uppland tillkommo efter hand
allt fler filialstationer, nämligen (i kronologisk ordning) i Västerbotten,
Östergötland, Västergötland, Ångermanland, Jämtland, Värmland och
Småland (Kalmar län). Under dessa filialer sortera nu också en rad s. k.
sub-stationer, och Sverige är därigenom täckt av ett nät av lokala
växtföräd-lingscentra, som på bästa möjliga vis, i samarbete med huvudanstalten i
Svalöv, sörja för de olika trakternas behov av högvärdigt utsäde. Själva
utsädet levereras dock ej av Sveriges utsädesförenings olika anstalter utan
säljes till lantbrukarna av en fristående kommersiell organisation, Allmänna
svenska utsädes a.-b. (grundat 1891). Utsädesbolaget har monopol på Ut-
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
