Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetsforskning och växtförädling. Av Arne Müntzing - Mendelismen och dess inverkan på växtförädlingsarbetet - Teoretisk genetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betan. Denna verksamhet, som på ett vidsynt och generöst sätt bedrives av
Svenska sockerfabriks a.-b. under ledning av en vetenskapligt
högkvalifi-cerad föreståndare, har haft en utomordentlig betydelse för tryggandet av
Sveriges sockerproduktion. Det kan helt enkelt fastslås, att vi utan denna
anstalt och den fröodlingsorganisation, som är härtill anknuten, ej skulle
varit i stånd att f. n. täcka vårt sockerbehov genom inhemsk produktion.
TEORETISK GENETIK.
Fram till 1917 hade den svenska ärftlighetsforskningen i hög grad
dominerats av dess praktiska tillämpningar på växtförädlingens område. Detta
år tillkom emellertid en universitetsinstitution för ärftlighetsforskning i
samband med inrättandet av en personlig professur i ärftlighetslära vid Lunds
universitet för dåvarande professorn i fysiologisk botanik Herman
Nilsson-Ehle. Den lilla institutionen, som i första hand inrättades för att möjliggöra
för Nilsson-Ehle att fortsätta sina praktiskt så betydelsefulla försök med
olika sädesslag, förlädes till Åkarp i anslutning till Alnarps lantbruksinstitut.
Institutionen blev efter hand samlingspunkt för ett ganska stort antal
studenter, huvudsakligen lundensare, som vid Åkarpsinstitutionen fingo
möjlighet att bedriva teoretiska ärftlighetsundersökningar, framför allt med vilda
växter som material.
Härmed realiserades en idé, som redan hade föresvävat Bengt Lidforss
långt tidigare, när han yrkade på att de botaniska trädgårdarna skulle vara
experimentalträdgårdar och ej blott levande muséer. Lidforss hade under
det första decenniet av detta århundrade fått känna på bristen på
försöks-jord och övriga experimentella resurser i samband med sina högst
intressanta undersökningar över art- och formbildningen inom björnbärssläktet,
Rubus. Ehuru Lidforss såsom professor i fysiologisk botanik ej trädde i
någon närmare kontakt med den då uppblomstrande mendelismen, måste
han betraktas som en av föregångsmännen inom den experimentella
ärftlighetsforskningen i Sverige.
En av Lidforss’ lärjungar var Nils Heribert Nilsson, som redan tidigt,
före ärftlighetsinstitutionens tillkomst, gjorde sig ett internationellt känt
namn genom sina teoretiska undersökningar inom släktena Oenothera och
Salix. — En av Mendels återupptäckare, Hugo de Vries, hade framställt
den teorien, att art- och formbildningen i naturen sker genom spontana,
språngvisa förändringar av den ärftliga konstitutionen, s. k. mutationer.
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
