Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetsforskning och växtförädling. Av Arne Müntzing - Kvalitetsförädling m. m.; växtförädling av skogsträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vänslerbilden: blad av jätteasp (till höger och vänster) och vanlig asp (i mitten).
Jätte-asparnas storbladighet beror på deras höga kromosomtal (57 mot 38 hos vanliga aspar).
Högerbilden: stamlvärsnitt av jätteasp (till höger) och vanlig asp (till vänster). I
motsats till den vanliga aspen är jätteaspen fri frän röta. Det större avståndet mellan
års-ringarna hos jätteaspen visar också en högre grad av produktivitet än hos vanlig asp
växande pä samma lokal. — Efter Y. Melander.
ning och colchicinbehandling fått fram aspar med 76 kromosomer, alltså
dubbelt så många som normalt.
Emellertid är det ej dylika kromosomtalsförändringar, som i första hand
äro av vikt vid skogsträdsförädlingen. Samtliga de metoder, som med
framgång tillämpats på lantbruksväxterna, stå till buds även för skogsträden.
Eftersom dessa visa en hög grad av ärftlig variation, finnas rika
möjligheter för urval av särskilt värdefulla typer. Givetvis kommer även
kombina-tionsförädlingen att spela en avsevärd roll för skogsträden. Härvidlag kan
man också med stor framgång utnyttja den stegring av vitaliteten, som ofta
erhålles efter korsning mellan ärftligt skilda individer från olika
ursprungs-trakter och i synnerhet efter korsning mellan olika men närstående arter.
— Det är intressant, att redan Koelreuter för 180 år sedan direkt har
påpekat, att den bastard-»luxuriering», som han fann hos sina
tobaksbastarder, borde kunna utnyttjas för framställning av högproducerande
skogsträd. På Koelreuters tid föll denna tanke på hälleberget, och först nu, sedan
den teoretiska ärftlighetsforskningen undergått en så hastig och stark
expansion, har tiden blivit mogen för att omsätta Koelreuters tanke i praktiken.
I det föregående har ett försök gjorts att skissera den svenska
ärftlighetsforskningens och växtförädlingens utveckling och nuvarande verksamhet.
Huvudvikten har därvid helt naturligt lagts vid växtförädlingen på grund
av dess ekonomiska betydelse och allmänna intresse även utanför
fackkretsarna. Det bör emellertid påpekas, att växtförädling och
ärftlighetsforskning ej äro synonyma begrepp, även om den teoretiska genetiken i Sverige
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
