Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska rundradion. Av Carl Anders Dymling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna förändrade situation
neutraliseras genom att ordna publik även
i studion. Men man kan ändå
aldrig ersätta vad som först och sist
fattas i ett underhållningsprogram
i radio: trevnaden i många
människors närvaro, den kollektiva
glädjen, rapporten mellan scen och
salong, allt detta som gör vad man
kallar »stämningen». Skrattet är ju
något socialt. Man skrattar bäst
i sällskap. Men massuggestionens
hemlighetsfulla och nyskapande
kraft kan aldrig göra sig gällande
i radio.
Det finns också en annan
faktor, som man nog måste ta hänsyn
till i detta sammanhang: radions
blindhet. Är den inte särskilt
ödesdiger, när det gäller att sprida
glädje? Är det inte så att synintrycken
åtminstone till 3At konstituera den
komiska effekten? Poängen kan
naturligtvis ligga uteslutande i tonfallets förbluffande och oemotståndliga
verkan, men i regel behöver talet stödet av aktion och mimik; en gest i
rätta ögonblicket, en blick, en grimas sätter i sista hand pricken över i-et.
Det finns en sorts kvickhet, som inte är beroende av synintrycken, men en
sådan kvickhet framkallar ändå aldrig samma spontana befriande gapskratt,
som ett pantomimiskt upptåg, en tokrolig situation. Radion kan sällan eller
aldrig ge publiken det hälsosamma gapskrattet.
Kritiken mot den underhållning radion kan bjuda bottnar ofta i
bristande insikt om radions möjligheter och i en missvisande jämförelse med
den moderna revyn eller andra produkter av vår tids nöjesindustri. Radion
är en form för intim meddelelse, och den har därför mer och mer sökt sig
in på nya vägar i förhoppning om att kunna skapa ett egenvärde på detta
vanskliga gebit. Åtskilligt arbete har lagts ned på att ge förströelseinslagen
växlande innehåll och form. Man har därvidlag att räkna med att de ta-
Studio X är byggd 1936 och typisk för den
nyaste studiostilen, vilken som synes, i sin
stränga saklighet även är estetiskt tilltalande.
Observera fönstret in till
programledarrum-met (jfr bild ovan sid. 197).
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
