Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre hård, lyxföremålen mindre sällsynta. Nästa tidsskede
kännetecknades av järnet, det hårda järnet, som genom värme blev formbart och
både kunde gjutas och smidas. Dess betydelse har ständigt ökats in i våra
dagar. Järnet gav människan förut oanade möjligheter att bearbeta olika
material, att forma dessa till vapen, verktyg och maskiner, att påverka
naturen, att utnyttja den och dess krafter. Det har givit
grundförutsättningen för de senare seklernas industrialism med dess massframställning
av goda och billiga varor.
Redan de tre begreppen sten-, brons- och järnåldern framhäva
materialets, råvarans, betydelse för människosläktets framsteg. Genom sina olika
egenskaper indela de människans historia i tre perioder, under vilka
livsföringen fått sin prägel av stenens, bronsens och järnets större eller mindre
lämplighet i människans tjänst, antingen det gällde att göra vapen till jakt
och försvar eller verktyg för bearbetning av naturens produkter.
En framgångsrik bearbetning av råvarorna kräver utom goda verktyg
även grundlig kännedom om råvarornas egenskaper och möjligheten att
påverka dessa. Ett systematiskt studium härav måste därför starkt främja
hantverk och industri. Den tekniska utvecklingen började också gå framåt
med stormsteg vid den tidpunkt, då kemien — som är läran om
grundämnenas och deras föreningars egenskaper och omvandlingar — firade sina
första större triumfer för bortåt tvåhundra år sedan. Den kemiska
vetenskapens resultat, som väl oftast uppnåtts under strävan att söka kunskap
och klarlägga det okända och utan tanke på möjligheten att utnyttja dem
i det praktiska livet, har på ett överraskande sätt gagnat detta. Det
tekniska värdet av en vetenskaplig upptäckt kan i allmänhet ej bedömas
omedelbart, det tager ofta både decennier och sekler, innan det till fullo
kan uppskattas. Klorens historia är ett exempel härpå. År 1774 upptäcktes
detta grundämne av den världsbekante svensken Scheele, som i sitt enkla
och bristfälliga apotekslaboratorium oförtrutet sysslade med kemiska
försök. För dåtidens kemister var det en upptäckt av stort vetenskapligt värde
men utan varje annan betydelse. Många kemister började studera dess
egenskaper, och man upptäckte dess stora blekningsförmåga. Endast några år
efter upptäckten revolutionerade kloren blekningsprocessen i textilindustrien
i form av hypokloritlösning, som erhölls genom inledning av klorgas i
natronlut eller kalilut. Ännu billigare blev blekningen genom upptäckten
av klorkalk, som lätt kunde framställas av klor och kalk. Den har
bibehållit sin plats in i våra dagar. Utan klorkalk hade bomullen ej kunnat
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
