Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemiens tidsålder. Av Esbjörn Eftring - De första kemiska storindustrierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tack vare kemiens landvinningar har en vardagsvara som glaset blivit billigt — och detta
till trots att tillverkningen av kärlglas även i våra dagar till stor del försiggår pä samma
hantverksmässiga sätt som för några hundra dr sedan. ■— Glasblåsare i arbete.
Det låga priset på soda och pottaska har rent allmänt främjat den
industriella utvecklingen. Saltsyran, en biprodukt vid den först nämnda
sodametoden, blev billigare, och den fann snart rika användningsmöjligheter.
Bl. a. oxideras den till klor för blekning av bomull. Genom sodan inbröt
en ny tid för glasindustrien. Över hela den civiliserade världen hade
skogarna skövlats för att fylla denna industris behov av pottaska såsom ovan
antytts. Sedan soda billigt kunde framställas i stor skala, fick den billigare
sodan i stor utsträckning ersätta pottaskan. Glaset blev härigenom
lättsmält, alltså mera lättarbetat, renare och därtill väsentligt billigare. Det
kunde användas i det dagliga livet till dricksglas, buteljer och andra dylika
husgeråd lätta att hålla rena. Förvaringen av livsmedel och andra varor
blev bättre och mera hygienisk. Prydnadsföremål av glas blevo ej längre
oåtkomliga för det stora flertalet. Sverige äger nu en högt utvecklad
konstglasindustri med stor export (se nedan artikel om Nyttokonstens
frammarsch). Glaset har givit våra bostäder en bättre belysning. Innan glaset
blev billigt, betraktades fönster nästan som lyx. Våra ljusa bostäder och
fabrikslokaler äro alltså i stor utsträckning ett verk av sodaindustrien. Insikten
om de ljusa rummens betydelse för vår hälsa och arbetsförmåga ha väl givit
impulsen, men utan dessa nya kemiska rön hade den ingenting förmått.
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
