Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemiens tidsålder. Av Esbjörn Eftring - Kemien och den sociala utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större än vätemolekylens. Han har därigenom bidragit till lösningen av
många av de frågor, som beröra den grupp av ämnen, som bestå av
jätte-molekyler, bl. a. äggviteämnen, cellulosa och många konstmassor. Till dessa
jättemolekyler anses också höra de filtrerbara virus, smittoämnena i flera
sjukdomar, bl. a. influensa och barnförlamning. De stå på gränsen mellan
levande och död materia. Undersökningen av dessa ämnen står ännu blott
i sin början, och området är fyllt av problem. När de en gång fått sin
lösning, har människosläktet befriats från många gissel och lärt sig behärska
viktiga företeelser, som ännu te sig som gåtor.
De kanske 100,000 éller flera byggnadsstenarna i dessa jättemolekyler
utgöras av atomer av grundämnena väte, kol, syre, kväve och ibland även
svavel. Grundämnenas minsta smådelar, atomerna, ansågos en lång tid som
osönderdelbara. Den första bräschen i denna uppfattning sköts vid
sekelskiftet genom upptäckten av de s. k. radioaktiva grundämnena, vilka av sig
själva sönderfalla i andra grundämnen, även i sådana som förut voro kända.
Så övergår radium så småningom i bly under utsändning av bl. a. radioaktiv
strålning, som kan användas vid behandling av vissa sjukdomstillstånd.
Genom dessa processer fick man ett påtagligt bevis för att även de s. k.
grundämnena bestodo av mindre byggnadsstenar. Genom den moderna
atomforskningen ha vi lärt känna atomernas inre egenskaper och förstå de
händelser, som tima där. Bland svenska atomforskare må särskilt nämnas
Nobelpristagaren Siegbahn. Man har nu funnit, att grundämnena själva bestå
av några få urämnen. Dessa äro neutroner (elektriskt oladdade vätekärnor),
protoner (positivt laddade vätekärnor) och elektroner (negativa partiklar).
En proton och en elektron uppbygga tillhopa väteatomen. Grundämnena
kunna omvandlas i varandra, men omvandlingarna äro åtföljda av så stora
energiomsättningar, att först vår moderna teknik förmått åstadkomma de
energimängder, som åtgå för söndersprängning av atomer. Med teknikens
hjälp har en modern vetenskap uppstått ur den gamla alkemien, vars
målsmän förgäves vigde sitt liv åt strävan att förädla metaller, att göra guld. Den
moderna alkemien har väl ännu knappast fått någon praktisk betydelse.
Möjligen kunna i en framtid de enorma energimängder utnyttjas, som vid
vissa atomomsättningar frigöras. Enligt en nyligen utarbetad teori erhålla
stjärnorna genom dylika atomomvandlingar en ersättning för de oerhörda
energimängder, de förlora genom utstrålning av värme och ljus. Utan ett
sådant energiförråd skulle deras avsvalning gå avsevärt mycket fortare, än
som nu är fallet.
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
