Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostaden och hemmet under 1900-talet. Av Åke H. Huldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även mera påkostade interiörer bära samma enkla, klara karaktär. Interiör från Nordiska
kompaniet av Elias Svedberg på Parisutställningen 1937.
hade kommit ett mänskligt drag i utställningssättet, en viss beboddhet
åstadkommen genom så enkla medel som blomsterkrukor i fönstren, några
prydnadssaker eller en väckarklocka på byrån. Karakteristiskt för
uppskattningen av detta är den popularitet, som kom ett bostadskök av
Asplund till del, i vilket prydliga vita gardiner inramade en fågelbur på
fönsterbrädan. Asplund blev »han med kanariefågeln».
Trots sin stora betydelse uppnådde Hemutställningen inte sitt
huvudmål. Det var inte de små i samhället, som övertogo de fina och
engångs-tillverkade möblerna. Det skulle behövas ännu mycket arbete, många
utställningar och mycken upplysning innan relationen utställningsföremål —
verklighet skulle kunna bli riktigt avvägd.
Men Hemutställningen var upptakten. Krafterna hade kommit i gång,
slagordet »vackrare vardagsvara» bars ut över landet, intresset för
hemmet blir livligare, och snart skola efterkrigstidens internationella idéer blåsa
nytt liv i diskussionen kring frågan om hemmet och bostaden. Men
dessförinnan passeras det tidiga 1920-talets pampiga och glansfyllda tid.
Stadshuset fullbordas, Göteborgsulställningen anordnas, och kulmen blir Paris-
Sv. folket genom tiderna XII. — 20.
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
