Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostaden och hemmet under 1900-talet. Av Åke H. Huldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot slutet av 1930-talet får interiörkonsten ett mjukare, mindre programmatiskt drag, än vad
som utmärkte Stockholmsutställningens interiörer. Kretonger i starka färger, levande
blommor, gröna slingerväxter ge färg och liv i rummen. Möblerna få rundare, mjukare
former, och konstruktion understrgkes kraftigt. Interiör frän Elsa Gullberg med möbler
av C. A. Acking, 1939.
deras verk bär en modernt supernationell prägel. Deras arbetssätt är rakt
motsatt det dekorativt komponerade. I stället för att utgå från att gestalta
rummet och dess inventarier enligt en mer eller mindre oklar personlig känsla
för vad som formellt sett kan passa oss, söka de upp det moderna
bostadsproblemet i dess djupaste förutsättningar. Ur lösningen av rent praktiska
frågor av ekonomisk, organisatorisk, hygienisk, konstruktiv natur
utkristalliseras slutligen de arkitektoniska projekten allt intill rum och möbler.
Självklart inriktar sig denna konst helt och hållet på den ordinära
massproduktionen».
Den nya sakligheten var introducerad. Hemmet borde vara en maskin
att bo i, en ändamålsenlig, rationell och varför inte vacker ram till en fri
och medveten människa i det tjugonde århundradet. Det var en radikal
upprensning av allt gammalt, som funktionalismen fordrade. Den krävde
ett nytt sätt att se på den omgivande verkligheten, ett enklare sätt att leva
och först och främst ett samhälle utan sociala orättvisor. Dess läror voro
klara och logiska. De hade förmågan att entusiasmera och i allt större
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
