Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyttokonstens frammarsch. Av Erik Wettergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tektoniska ramen, skapad av en av de mest subtila stämningsmakarna från
1920, E. Gunnar Asplund, som förverkligade funktionalismens idé, under det
att de utställda föremålen endast sporadiskt hunnit kläda sig i de nya
kläderna. Det har inte utan skäl sagts, att 1930 års idéer — energiskt framförda
av utställningens kommissarie och Slöjdföreningens dåvarande direktör
Gregor Paulsson — genomsyrat produktionen först tio år senare, alltså
samtidigt som reaktionen mot funktionalismens dogmatism börjar göra sig
gällande. Även om utställningen alltså visade mycken vacklan, betydde den
dock begynnelsen till en kur av förenkling och standardisering. Men den
betydde också något annat — ett allvarligt ingående på frågan om
heminredningens nära beroende av bostadsproduktionen, de nya hemmens
tidsenliga och förnuftiga planläggning, och inredningsdetaljemas, möblernas och
husgerådens samhörighet med denna planläggning. Men hela problemet
om hemmet och heminredningen behandlas av annan penna i denna bok.
För Slöjdföreningens fortsatta propagandaverksamhet har dess
befintlighet emellertid varit av genomgripande betydelse. Därom vittnar bl. a. en
rad av utställningar, som dessutom haft till mål att väcka ett allmännare
intresse för de vackra och förnuftiga varor, som sett dagen delvis tack vare
Slöjdföreningens ansträngningar. Med de dubbla målen för ögonen har
Slöjdföreningen både i Stockholm och på andra orter inrett radhus,
kollektivhus, sportstugor, hyreshus av ny typ och dessutom under en följd av år
anordnat ambulerande bohagsutställningar landet runt. — I sin tidskrift,
som under olika former existerat alltsedan 1883 och som nu utgives under
namnet FORM, ger Slöjdföreningen offentlighet åt sina idéer och
publicerar ett rikt material av uppsatser och avbildningar, som har med den
aktuella konstindustriella produktionen i vidaste mening att göra.
Till slut några ord om denna produktion sådan den gestaltats i mer eller
mindre direkt samband med de strävanden som ovan skisserats. Det har
redan talats om textilkonsten —- den fria och den hemslöjdsbetonade —
såsom den främste bäraren av svensk tradition. Vill man, vid sidan av
Handarbetets Vänner, koncentrera dessa strävanden i ett namn är valet inte
svårt. Det är Märta Måås-Fjetterström, som med den säkraste textila
instinkt tycks hämta en nära nog outsinlig inspiration dels ur vår gamla skatt
av vävnader, dels ur intrycken av blommande natur, sägen och saga, ja
rentav ur städernas bostadskvarter. En lyckligare förening av rotfasthet
och flödande inbillning har ingen nått. Märta Måås-Fjetterström står hem-
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
