Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyttokonstens frammarsch. Av Erik Wettergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till vän ster: Vas av vitt och svart, blåst kristallglas, komponerad av Simon Gate och utförd
av Orrefors glasbruk 1930. Denna pjäs med sin tjocka osmyckade glasmassa bildade
epok i Orrefors’ tillverkning, som tidigare varit specialiserad på tunt graverat gods. Hos
författaren. — Till höger: »Den utsirade mössam, Arielglas, komponerat av Edvin
öhr-ström och utfört vid Orrefors 1939. 1930-talet var en tid av ivrigt experimenterande vid
Orrefors. En av de nya tekniker som då uppkom var det s. k. Arielglaset med sina i den
tjocka, vita kristallmassan inarbetade luftblåsor samt ofta glaspartier av annan färg.
talet. Dessutom har även han avlyssnat stengodset några nya och
behagliga hemligheter.
Även några andra fabriker har sökt samarbete med konstnärer. Så
arbetar den mångsidige Sven-Erik Skawonius och Anna Lisa Thomson för
Upsala-Ekeby, Ewald Dahlskog för Bobergs fajansfabrik i Gävle och Jerk
Werkmäster för Nittsjö stenkärlsfabrik. Vid sidan av dessa på
massproduktion inställda fabriker är det några keramiker som utövar sitt spännande
yrke vid egna ugnar. Dit hör Edgar Böckman med sitt saltglaserade
stengods, systrarna Jobs med sina vårligt blommande lervaror av
fajanskaraktär och slutligen makarna Erich och Ingrid Triller (Tobo), som kanske mera
slutgiltigt än någon annan fullföljer rent keramiska ideal i den ugn som de
själva byggt, med de leror och glasyrer som de själva arbetat. Deras
stengods står då det är som bäst de gammal-kinesiska idealen mycket nära.
Slutligen bör här nämnas Tyra Lundgren, som inte blir mindre svensk,
därför att hon förverkligar sina tankar i glas och keramik vid fabriker i
Finland, Frankrike och Italien.
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
