Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrott och friluftsliv. Av J. G. Oxenstierna - Svensk idrott i våra dagar: Omfattning, spridning och betydelse - Tävlingarna, stjärnkulten, professionalismen, massidrotten. Idrottspressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen fysik och dess rätta skötsel. Det blir ett behov att ständigt känna sig i
kroppslig »trim», hålla vigören uppe och ej låta fysiken förfalla.
Idrottsmannen ledes därför in på en livsföring efter betydligt sundare linjer, än vad
som eljest skulle blivit fallet; han blir van att — för att nå sitt mål — kunna
försaka annars lätt tillgängliga njutningsmedel. Den numera i Sverige i
förhållande till tidigare siffror starkt minskade alkoholkonsumtionen får i
minst lika hög grad tillskrivas idrotten som restriktionerna. Det
förhållandet att många bland ungdomen numera icke röka är också ett typiskt tidens
tecken, utvisande större intresse för vad som är nyttigt och skadligt för
fysiken.
TÄVLINGARNA, STJÄRNKULTEN, PROFESSIONALISMEN, MASSIDROTTEN.
IDROTTSPRESSEN.
Tävlingen har den allra största inverkan på idrottslivet, som i regel helt
inrättas efter tävlingarna. Detta har i Sverige noga beaktats, och vi ha ett
rikhaltigt och för alla idrotter, kategorier, klasser, distrikt m. m. avpassat
tävlingsprogram, väl avvägt efter årstiderna och ägnat att på bästa sätt driva
fram så väl idrottsmännen som det allmänna intresset. Tävlingens
stimulerande verkan ökas med tävlingens omfattning, om tävlingen är regelbundet
återkommande och förknippad med tradition. De moderna Olympiska
spelen, vid vilka alla länders idrottsmän mötas i kamp, måste på dessa grunder
stå i centrum av idrottsintresset. Så är också fallet i Sverige, och man kan
säga, att idrottslivet pulserar med Olympisk rytm. Redan året före det
olympiska börja sålunda’ förberedelserna, vilka tillsammans med det allmänna
intresset starkt kulminera före tävlingen. Men även andra tävlingar fånga
intresset, såsom inom landet förekommande distrikts- och landsmästerskap
och stortävlingar av annat slag. Även internationella uppgörelser — i form
av landskamper, nordiska mästerskap, Europamästerskap m. fl. — höra
till de tävlingar, som stå i intressets brännpunkt.
Även inom andra idrotter än spel ha lagtävlingar tagits upp, såsom mera
FACSIMIL Å MOTSTÅENDE SIDA. Striden pd de internationella tävlingsbanorna
hårdnade snart, och när de olympiska spelen efter världskriget återupptogos, hade Sverige inte
längre någon chans att hävda hegemonien från 1912. I Antwerpen 1920 blev Sverige 2:a,
i Paris 192b 3:a, i Amsterdam 1928 och i Los Angeles b:a samt i Berlin 1936 7:a i
sommartävlingarna och 5:a i vinterprogrammet (i Garmisch-Partenkirchen) å nationernas
(inofficiella) rangskala. — Denna bild av den svenska truppen i Los Angeles, där de svenska
insatserna huvudsakligen föllo inom brottning, modern femkamp och ridning, är ur
yIdrottsbladet» och ritades av Erik Hermansson.
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
