Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensken har i regel god forståelse för naturlandskapet och över huvud taget naturdragen
i landskapsbilden, medan de drag däri, som härröra sig frän människans liv och
odlingsarbetet — humaniseringen — ej i motsvarande grad beaktats eller uppskattats.
Naturvetenskaperna ha skärpt blicken och livat intresset för fjällen, fågelsjöarna, vattenfallen,
jätteekarna o. s. v., medan vi av kulturformerna knappast lärt oss observera annat än de
fasta fornlämningarna, kyrkorna och slotten. Vi std alltjämt främmande inför uttryck
sådana som >herrgårdslandskapet», »bondgärdslandskapet», »fabrikslandskapet», som dock
redan på 1890-talet användes av August Strindberg. — I herrgårdslandskapet ovan träda
naturlinjerna mycket sparsamt fram. 1 de väldiga ytorna för de olika grödorna möter oss
det rationella storgodsbruket uppordnat kring ett socialt representativt centrum:
corps-de-logiet med sina två flyglar på en rektangulär borgholme, erinrande om de feodala
förhållanden, som en gång skapade frålsegodsen. — Vapnö fideikomiss, Halland. Foto Flygvapnet.
bärande en kombination av åkerbruk och boskapsskötsel, som utbildats i
sydligare gynnsamma luftstreck och där redan tidigt givit upphov till
bondeodlingar och bondebygder.
Vi ha redan sett (band 1, sid. 38 ff.), hur det tidiga svenska
bondelandskapet anlägges innanför boplatsernas kustbälte i det inre av landet på de
för primitiva redskap tillgängliga lättare jordarna i anslutning till ljusöppna
lövskogar, där boskapen kunde finna både bete och skydd. Vi ha också sett,
hur under perioder av särskilt gynnsamt klimat denna landskapstyp kunnat
tränga från sydväst långt mot norr och öster, men hur de längst framskjutna
positionerna åter förlorats under klimatförsämringens tid.
Bondesamfundets och därmed bondelandskapets definitiva genombrott i
Mellansverige sättes av arkeologerna i samband med den s. k. stridsyxekul-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
