Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemman, Bökholma och Backetorp, i Vittsjö socken, V. Göinge härad i
Skåne. I detta dokument från år 1698 möter oss ett landskap av
samordnade kultur- och naturmarker, som i stort sett är karakteristiskt för hela
det barrskogsklädda Sydsverige före den moderna epokens inbrott.
Hemmanen tillhöra Skånes västra furuskogsområde,
Hallandsåsens—Gö-ingeåsens skogsbygd, som är en sydvästlig utlöpare av barrskogsområdet på
småländska höglandet.
Kartans linjespel är ej geometriskt utan nästan helt naturbestämt. (Märk
att mät- och kartritningstekniken gärna rätar ut i verkligheten krokiga
linjer.) En del rågångar äro rena naturgränser. Hägnadssystemet har endast
förmått samla en ringa del av ägorna, som för övrigt och till största delen
utgöras av naturmarker med dessas karaktär att ej vara verkligt ägda
(hävdade med äganderätt) utan på sin höjd samfällt och tillfälligt skattade på
vissa naturtillgångar.
Hägnadssystemet är vidare primitivt koncentriskt: en enda hägnad slår
sitt skydd runt kulturmarken, avgränsande denna mot utmarken.
»Åkerjorden till bägge hemmanen är», heter det i akten, »inom en hägnad
belägen». Med detta hägnadslag mellan två odlingsenheter stå vi inför en by in
nuce.
Landskapsbilden domineras helt av starkt naturpräglade marker:
skogs-och hagmark med furu- och björkskog, kärr och mossar. Ängen i vången
är beväxt med furu och björk liksom hästhagarna. Några små bökeholmar
finnas även, vari hållas sex till åtta svin. Man må dock icke tro, att fullt
rena naturmarker finnas annat än den på kartan som oduglig angivna
mossen. Skogen har präglats av skogshushållningen. Av furuskogen brännes
årligen 2 tunnor tjära, virke hämtas därifrån, och kreaturen ha även där
sitt bete. Det är för skogen man är skattlagd. För att erhålla penningar till
skatt bruka åborna köra till städerna och slättbygden med tjära och bräder
samt försälja somliga år några fänadsnöt. Av säden ha de ingen hjälp, utan
sådan köpes. Fisket omnämnes: braxen, gäddor, mört, abborrar fiskas till
husbehov men ej till salu. Den primitiva åkern med sädesodlingen träder
helt tillbaka. Åkern brukas som nämnt årligen »men är så mager och
belagd med rös och jordsten, att den giver endast 1 V2 korn efter kornet, fast
den gödes vart annat år. Utsädet består av råg, korn och havre. Till
jordbruket krävas två par oxar och två par hästar till Bökholma, men till
Backetorp ett par oxar och ett par hästar». Bedskapet är här som annorstädes i
bygden årdret. Från andra närgränsande byar omtalas även det extensiva,
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
