Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gynnsam inverkan på skogen, då ollonen genom deras bökande kunnat
nedmyllas.
Den inkomst, som man genom svinen hade av skogen, var säkerligen i
äldre tid på många håll högst betydande. Även utgångsöken hade, särskilt
under medeltiden, givit god förtjänst. Under de s. k. skogsåren, d. v. s.
ollonåren, sågos sålunda ett mycket stort antal svin stöva omkring i flockar
på utmarksskogarna. Dessa voro av gammalt i samfällt bruk. För den
samfällda betesgången — ej blott av svin utan även av annan boskap —
svarade skogslaget, en säkerligen urgammal samfällighet. I varje fall finner
man, att bebyggelsen med enstaka gårdar eller klungor av gårdar samt
småbyar ordnat upp sig kring skogslagets skogar och andra betesmarker
(fäla-der), vilka marker utgjort, genom boskapsskötseln, inbyggarnas förnämsta
inkomstkälla. Oftare än i furuskogsorterna lågo här gårdsklungorna och
byarna även i vångalag med varandra, så att de hade sina inägor under
gemensamt hägn och alltså även kunde ha samfälld betesgång för djuren i
vångarna, sedan dessa höstats och skördats.
Av stor betydelse för hushållningen och även för landskapsbilden var
på sina håll försäljningen av timmer, bräder, ved och ris samt
framställningen av lindbast och tillverkningen av hjul, laggkärl, träskor m. m. Även
kolningen och bränningen av pottaska, har stämplat landskapsbilden på
flera håll, varvid den traditionella skogshushållningen ordnat för
utnyttjandet av träden dels i vången, dels på utmarken.
SLÄTTBYGDSLANDSKAPET.
Linné färdades på sin skånska resa snabbt genom skogsbygderna.
Skogsbygden var för honom det välkända, hemvanda, och han längtade till de
stora sädesbygderna, de trädlösa, genomkultiverade slätterna med deras
kontinentalt präglade landskapsbilder, som skulle tillåta honom att göra
jämförelser med vad han sett under sina resor i utlandet.
Skånes största och mest utpräglade slättbygder skådar Linné för första
gången från höjden av Romeleklint. Här uppe har han »den härligaste
prospect ut åt slätten, så på östra som besynnerligen på sydvästra sidan».
På östra sidan räknar Linné 7 kyrkor, men i söder och väster utbreder sig
den väldiga Västerslätt, och här fångar blicken en mängd kyrkbyar och
städer. Linné skyndar ned mot den stora slätten, som han möter vid Dalby.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
