Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom ängsodlingen med slåtter och lövtäkt även är sluten i skogens famn.
Det landskap, som dessa primitiva odlingsformer ge, har Linné skildrat från
ett par håll i Skåne bl. a. från trakterna norr om Kristianstad: »Träden,
sedan tall och gran numera blivit osynliga åt södra trakten av Skåne, vc-ro
endast lövträn, så att alla ängar voro intet annat än ekelundar, emellan
vilka buskar av andra lövträn voro strödde; här tilstadde lantmannen
träden stå jämte åkren eller ock uti själva åkren orörda, utan fruktan, att de
skulle bortbränna säden». Även C. A. Ehrensvärd har en liknande notis
från Vanneberga väster om Kristianstad: »Skogen växte mitt uti åkern, och
varken skog eller åker ägde omgärden. Allting växte i varannans famn,
onyttigt men vackert».
Vad som tecknats i de nu citerade landskapsskildringarna är ej något
annat än den i risbygden vid skogskanten vanliga arten av inägor: vångar
med vidsträckta ängsmarker och i proportion härtill helt små åkerstycken,
allt slutet i den ljusöppna lövskogens famn. I sina mera primitiva former
äro dessa vångar s. k. ängvångar med någon enstaka råg- eller bovetelycka
men ingen egentlig åker.
Det är emellertid möjligt att i risbygd, som står på gränsen till
skogsbygd, finna odlingar av än mer primitiv typ. I själva skogen eller
skogs-brynet mellan de egentliga inägorna och allmänningen påträffas ibland en
mängd intagor, s. k. skogsängar, skogslyckor och skogshagar. Odlingen i
dessa intagor är rörlig. Skogslyckorna eller de s. k. lyckofallen äro sålunda
i bruk ett par år till råg och bovete, varefter de åter utläggas, varvid nya
delar av skogsmarken upptagas till odling. Av tillgängligt kartmaterial
framgår, att dessa skogsängar och skogslyckor varit föregångare till
ängvångar eller nyvångar, d. v. s. vångar med ej blott äng utan även åker.
Liknande odlingsförhållanden återfinnas emellertid även i byar i
sandiga, hedartade områden i risbygden. Sandjorden har varit nog så- bekväm
att upptaga och har sålunda lockat odlaren till sig. Och när efter ett par
års säde en sädeslycka eller ett s. k. »sandfall» åter har måst utläggas för
fäfot, ha nya sandfall upptagits på den lättillgängliga jorden.
Jordrevnings-protokollen av år 1671 för östra Skåne berättar om odlingar i fall eller
lyckor med ödesperioder på 6, 8, 10, 20, ända upp till 30 år.
Det är svårt att skilja på vad som skall anses vara odling i vång, alltså
i inägor, och vad som är odling på utmark. Odlingarna på utmarken kunde
nämligen upptaga betydande, mer eller mindre sammanhängande områden,
bildande vad man kallade en »lijckemark». Fick en sådan lyckemark ge-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
