Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nå r lappen anlägger mjölkning sgärdet (finska: lypsykaarre), måste han se till, att han
inom stängslet får lämpligt antal träd, varvid vajorna skola kunna tjudras vid mjölkningen.
Marken i ett sådant gärde blir fort söndertrampad av renarna. Björkarna få nävern
bortskalad, när renarna skava sina horn mot stammarna för att få bort skinnet från
hornen. — Foto A. Isberg, ULMA:s samlingar, från övertorneå socken.
I sina strävanden att ordna förhållandena mellan nybyggare, bönder
och lappar hade statsmakterna på 1600- och 1700-talen även sökt reglera
lapparnas näringsfång. Bland annat hade man av kyrkliga hänsyn velat
inskränka på lapparnas flyttningar och sålunda göra dem mera bofasta.
Dessa och andra ingrepp från statens sida ha väl kunnat inverka på
lapparnas kultur och hushållning. I stort sett ha dock de båda typerna av
hushållning, skogslapparnas och fjällapparnas, betingats av en självständig inre
lapsk utveckling. Förmodligen är skogslapparnas hushållning äldst och
ursprungligast. Den står också mycket nära den urgamla
ärjemarkshushåll-ning med jakt, fiske och extensiv boskapsskötsel, som ovan framskymtat
såsom förstadium för både norrländska och finska bönder. Tydligt är, att
såväl skogslappar som svenskar och finnar långt fram på 1700-talet
bibehålla reliktformer av den s. k. nordliga urkulturen.
Här skall nu ytterligare endast antydas några drag av fjällapparnas
speciella landskap. Exemplet är hämtat från renbeteskommissionens av
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
