Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l:sta Acten; En Jungfru. 2:dra Acten; En Mamsell. 3:dje Acten; Ett Hjon.
Dessa tre »acter» ur en säkert lika vanlig som tragisk - H vardags historia*, ingående i G.
Söderbergs blad »Stockholmska skildringar» 1835, har en både sedeskildrande och språklig
poäng, som f. ö. föga varierades av tidens skämttecknare (jfr bd 8, sid. 366 och bd 9,
sid. 271). »Jungfru» var inte längre »fint» — den ironiske tecknaren illustrerar
härovan med tredje akten, hur den olyckliga, som i sedlighetspolisens ledband är på våg
till spinnhuset, får byta ut sin fina mamselltitel mot hjonets. — Litografier.
långt efter hans tid -it i particip hos uppländska författare, t. ex. hos A. M.
Lenngren (»gullgult knutit hår»). Han kräver också dt i perf. part.
gentemot t i supinum i fall som (blivit) liördt och (har) hört. Sahlstedt
föreskrev även formen vi lämne, äre, den på 1700-talet korrekta
skriftspråks-formen >— den hade använts redan av Dalin i Argus omväxlande med åro
etc., i 1754 års upplaga konsekvent ändrat till äre etc., och den går igen ännu
hos Stagnelius i Flyttfåglarna: »vi lämne med oro de skandiske skär».
År 1786 grundades av Gustav III Svenska akademien, vilken räknade
som sin yppersta och angelägnaste uppgift att arbeta för svenska språkets
»renhet, styrka och höghet». I detta syfte skulle den bl. a. ge ut en
grammatik och en ordbok. Grammatiken kom dock inte förrän 1836, och
»Svenska akademiens ordbok» (SAOB) började utges först i början av 1890-talet
och då såsom en vetenskapligt historisk ordbok, som följer de enskilda
ordens öden både till form och betydelse alltifrån 1500-talet till nuvarande
tid. Jättearbetet skrider nu säkert framåt och hittills (1940) ha bokstäverna
A—L behandlats i 15 band.
Det är redan sagt, att 1700-talet betecknar höjdpunkten av det franska
inflytandet på svenskan. Det hade satt in redan under 1600-talet, särskilt
dess senare del, som en följd av de direkta politiska och militära
förbindelserna med Frankrike och av den franska kulturens segertåg genom Europa
med utgångspunkt från Ludvig XIV:s hov. Åtskilliga fransmän, bl. a.
hu-genotter, hade också inflyttat till Sverige. Kulmen nåddes under Gustav
III :s tid. Det är en skillnad mellan det franska och det tidigare tyska
inflytandet på vårt språk. Det senare hade gått mera på djupet, det hade ge-
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
