Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matografen. Detta sista ord brukades en tid också hos oss, men är nu i det
hela övergivet för filmkamera och biografapparat. Till en början talade
man också om kinemcitografteater omväxlande med biografteater, men redan
tidigt förkortades dessa långa ord till kinematograf och biograf. Redan
1903 kunde man i en Stockholmstidning läsa om »den så populära
biografen» och i Vårt land 1908 hette det, att »biograferna ha blifvit en betydande
faktor i mellanklassens nöjeslif». Post och inrikes tidningar, som ju aldrig
varit särskilt radikal, talar ännu 1909 om de s. k. biograferna: »Mot en del
af programmen på de s. k. biograferna här i landet hafva under de två
senaste åren allvarliga och bestämda anmärkningar blifvit framställda».
Att kanslispråket endast med all reservation vågar begagna ordet biograf
är ju förklarligt. 1910 avlämnades ett betänkande angående förevisning av
biografbilder, vilket gav upphov till biografcensuren följande år, och där
talas om »levande fotografiska bilder eller s. k. biografbilder». Annars är det
väl för närvarande så, att biograf är ett mycket korrekt ord, i vardagligt
språk har det förkortats till bio, en form som har framtiden för sig likaväl
som bil och foto, även om dess pluralisform erbjuder svårigheter.
Stumfilmen avlöstes efter 1929 successivt av ljudfilmen. Sedan numera så gott som
all film är ljudfilm, har man bland allmänheten alltmer återgått till det
enkla ordet film. Detta ord hade pluralisformen films ända fram till
kine-matografiens genombrott, därefter slog den svenska flertalsformen filmer
igenom. Förr kunde man också få höra en films och flera filmser, alltså
samma utveckling som i ordet räls, egentligen pluralis av rail. Av film har
man bildat verbet filma. Verbet filmatisera, som är bildat i analogi med
dramatisera, tycks nu vara på upphällningen. Numera heter det helt enkelt
att filma en känd roman. Filmväsendet har bragt oss ett stort antal ord
med ordet film som första eller andra sammansättningsled, t. ex.
filmstjärnor, filmbiten och filmcensur, kortfilm, skolfilm (från omkring 1920),
smalfilm och färgfilm. Ett filmmanuskript kallas en scenario och ett ut-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Här formas nutidens svenska språk under klapprande
skrivmaskinstangenter, i tickande teleprintrar och pinglande telefoner, pd stenogramblock,
diktafonrullar och blixtfotos. Ett dagslåndeliv leva dessa reportage och kåserier, dessa
ledare och intervjuer i spalterna, och många av de nya ord och vändningar, som präglas i
hektiska nattimmar, medan sättaren väntar på sista »matsedeln», äro dömda att dö, innan
tidningsårgången blir komplett — men i dagens tidning slår tidens heta puls som ingen
annanstans. Tidningsmännen skriva dagens historia — på morgondagens språk. •— På en
stor morgontidnings nattredaktion ögonblicken före pressläggningen. Foto
Stockholms-Tidningen 1939.
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
